
Foto: villoks / Flickr.com
Briefing Paper
Våren 2011 riksdagsval kommer man främst ihåg på grund av Sannfinländarnas historiska valseger. Fastän partiet vägrade gå med i regeringen har ökningen av euroskepticism samt integrationsdiskussion haft en märkbar inverkan på det officiella sättet att förhandla. Förhandlingssättet har varit försiktigare och mera återhållsamt än tidigare. Enligt Juha Jokela och Kaisa Korhonen har partierna modifierat sina EU-riktlinjer så att de passar in i den förändrade situationen.

Photo by eisenrah / Flickr
Briefing Paper
Direktör Teija Tiilikainen hävdade att gränserna för en ren koordinering av den ekonomiska politiken har nåtts, och att ett fortsatt stärkande av EU:s makt inom den ekonomiska och fiskala politiken skulle fordra en klarare inriktning mot fiskal federalism. Ett fullbordande av unionens demokratiska system i linje med ett federalt politiskt ramverk skulle också krävas.
Briefing Paper
Timo Korkeamäki
Briefing Paper
Vesa Vihriälä

Photo by Maruan El Krekshi / CMI
Rapporten
Utrikespolitiska institutets och Crisis Management Initiatives (CMI) gemensamma rapport Global networks of mediation granskar den globala fredsmedlingens utveckling samt olika institutionella lösningar, som Finland kan använda vid sin verksamhet som fredsmedlare. Fredsmedlingen har genomgått stora förändringar i.o.m. globaliseringen och numera deltar i den en större och brokigare grupp än tidigare av olika aktörer som t.ex. regionala organisationer, medborgarorganisationer och privata fredsmedlingsaktörer. I rapporten analyseras de globala fredsmedlingsnätverkens verksamhet och struktur, Finlands roll i dessa nätverk samt möjligheterna att utveckla Finlands förmåga att fungera som fredsmedlare.

Photo by Zurab Zavakhadze / Wikimedia Commons
Briefing Paper
Den sociala median spelade en viktig roll i oppositionens demonstrationer i Moskva i december 2011, då den fungerade som en alternativ scen för den allmänna debatten och som ett redskap vid mobiliserandet av protester. Under loppet av några månader förändrades den politiska atmosfären och den ryska vertikala maktens legimitet ifrågasattes, hävdar Markku Lonkila, forskare vid Helsingfors universitet.
.jpg)
Photo by NASA
Rapport
Eutrofiering anses för närvarande vara det allvarligaste ekologiska problemet i Östersjön. Med tanke på att Östersjön redan har varit föremål för miljöarbetet i 40 år, är det förvånansvärt att dess ekologiska tillstånd inte har förbättrats. Den internationella och nationella skyddspolitiken som iakttagits har följaktligen inte varit tillräckligt effektiv. I PROBALT-rapporten granskas randvillkoren för bekämpandet av Östersjöns eutrofiering på nationell, regional och EU-nivå. Identifieringen av dessa randvillkor underlättar ett effektivt bekämpande av eutrofiering. Dessutom föreslås i rapporten handeln med näringsutsläpp som ett medel att bekämpa övergödningen. På basen av forskningsresultaten presenteras fyra politiska rekommendationer för att effektivera bekämpningen av eutrofiering på såväl nationell som internationell nivå. Forskningsprojektet PROBALT, som Utrikespolitiska institutet koordinerar är en del av Östersjöländernas och EU:s gemensamma forskningsprogram BONUS.
Source: www.kremlin.ru
Europaparlamentets rapport
Fem forskare från Utrikespolitiska institutet har tillsammans med ett forskarteam från College of Europe skrivit en rapport som Europa-parlamentet har beställt. Enligt rapporten fungerar BRICS-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Syd-Afrika) inte som ett enhetligt block på internationella fora, men deras inbördes koordinering påverkar internationella förhandlingar t.ex. i G20-gruppen. BRICS-länderna kan ofta inverka på förhandlingsagendan och på diskussionernas tyngdpunkt eller på förhindrandet av att initiativ avancerar. Detta försvagar EU:s möjligheter att driva på sina egna målsättningar. EU har inte särdeles märkbart kunnat utveckla sina relationer till de enskilda BRICS-länderna eller kunnat förbereda sig för en förändring av den globala maktbalansen. Rapporten föreslår för EU fyra alternativ för utvecklandet av sina strategiska partnerskap samt för ett aktivare engagemang med stormakter i tillväxt.

Photo by Sharon Drummond / Flickr.com
BOFIT Discussion Paper
Kinas långvariga krav på icke-inblandning och suveränitet har bidragit till en allmänt hållen uppfattning om att Kina lånar pengar utan att ställa politiska villkor. FIIA forskare Mikael Mattlin och Matti Nojonen argumenterar att antagelsen om att Kina skyr konditionalitet håller sträck endast om begreppet uppfattas i snäv bemärkelse, som den samling av villkor på ekonomisk policy (t.ex. privatisering och finansiell liberalisering) som Värlsbanksgruppens utlånare rutinmässigt kräver. Pappret identifierar fyra typer av konditionalitet i kinesisk utlåning.
En gång i månaden
Utrikespolitiska institutets frukosttillställningar behandlar aktuella EU-frågor som är av intresse för Finland och finländare. Dessa seminarier på finska äger rum på Lilla parlamentets infocentrum.
I medierna, 23.5.2012
Utrikespolitiska institutets forskare Charly Salonius-Pasternak framhöll i en intervju för Yle Uutiset 22.5., att Finlands deltagande i övervakningen av Islands luftrum kunde leda till att Ryssland prövar gränserna för Finlands bestämmelser för bruk av maktmedel. (på finska)
I medierna, 23.5.2012
Utrikespolitiska institutets forskare Hanna Ojanens artikel "EU:n ja Naton suhteet: minne menossa?" publicerades i Unga europeérs tidning Tähdistö 1/2012 (på finska)
Katri Pynnöniemi, 22.5.2012
Kun tapahtuu jotain odottamatonta, usein negatiivista, venäjänkielisessä maailmassa turvaudutaan sanontaan ”se oli Pushkin” tai ”Pushkin teki sen”. Tarkoituksena on vierittää syy tapahtuneesta jonkun muun niskoille tai vain keventää tukalaksi käynyttä tilannetta. Ulkopolitistin hiljattain Suomen Kuvalehdessä julkaistussa blogikirjoituksessa Pushkin toimii analogiana liian kepeänä käyvälle keskustelulle Suomen ulkopolitiikasta. Mutta kumpi on positiivista – keveys vai paino?
Briefing Paper 105
Stefan Meister
Forskningsprogrammet Europeiska unionen har i fokus unionens globala och regionala roll, inklusive unionens interna dynamik. Programmets centrala teman är EU:s externa relationer, ekonomiska politik och institutionella utveckling.
Forskningsprogrammet EU:s östra grannskap och Ryssland följer med utvecklingen i EU:s östra grannländer, med speciellt Rysslands inrikes- och utrikespolitik i fokus. Programmets huvudteman är bland annat områdets allmänpolitiska utveckling samt energi- och klimatpolitik. Dessutom forskar programmet i utvecklingen av de mellanstatliga förhållandena i unionens östra grannskap samt områdets förhållande till unionen.
Forskningsprogrammet Global säkerhet analyserar global säkerhet ur ett brett säkerhetsperspektiv. Programmet tar fasta på de globala säkerhetspolitiska förändringarna som påverkar utvecklingen av Europas och Finlands säkerhetsklimat. Centrala forskningsteman är utvecklingen av globala maktförhållanden, förändringarna i stormaktsbalansen, betydande funktionella och regionala säkerhets- och riskfaktorer, de transatlantiska relationernas roll i världspolitiken samt de olika dimensionerna av europeisk säkerhetspolitik.