EU segrade efter maratontvist
Hufvudstadsbladet
Peter Buchert

Ulkopoliittiisen instituutin tutkija Antto Vihma kommentoi Durbanin ilmastokokouksen tuloksia


 


Världen är på väg mot ett globalt bindande klimatavtal. Men vägen är lång och krokig, och det finns inga garantier för att man når ända fram.


DURBAN


Med EU som lokförare lyckades klimattåget växla in på ett nytt spår trots att flera av de tunga vagnarna rullade med bromsen på. Växlingen fullbordades på toppmötet i Sydafrika tidigt i går morse, men det dröjer minst nio år till innan alla vagnar rullar på spåret som leder till minskade utsläpp av växthusgaser.


– Vi gjorde det. Vår strategi fungerade. Vi fick vägkartan som utgör ett genombrott för den internationella kampen mot klimatförändringen, twittrade EU:s danska klimatkommissionär Connie Hedegaard.


Vägkartan kallas beslutet att alla 194 parter i FN:s klimatkonvention från årsskiftet ska jobba fram ett avtal om utsläppsminskningar. Avtalet ska vara klart 2015, träda i kraft 2020 och vara lagligt bindande.


– Bästa möjliga resultat med beaktande av omständigheterna, säger Antto Vihma på Utrikespolitiska institutet.


– Minsta möjliga acceptabla resultat, allt annat hade varit totalfiasko, fastslår Daniel Engström Stenson på tankesmedjan Fores.


Det där med ”lagligt bindande” var en knäckfråga för Kina och Indien som är väldigt måna om sin nationella suveränitet, och för USA som gör inrikespolitik på internationella arenor.


Därför står det inte klart och tydligt att vägkartan ska leda till ett lagligt bindande avtal, utan kryptiskt och byråkratiskt att den ska leda till ett ”överenskommet utfall med laglig kraft” (eng. agreed outcome with legal force).


Kan vissa länder tolka formuleringen annorlunda för att slippa binda sig till utsläppsminskningar, Antto Vihma?


– Jo, risken finns att någon försöker urvattna dealen. Det här är inget mer än ett mandat, men det möjliggör också mer ambitiösa utsläppsminskningar på sikt.


De största frågetecknen framöver är USA och Indien. Det är val i båda länderna nästa år.


– Efter det är vi klokare, säger Vihma.


Maratonsession


Durbanmötet pågick 36 timmar över utsatt tid och klubbades igenom när en del delegater åkt hem och andra var dödströtta. Många detaljer lämnade en del övrigt att önska.


– Det är inte perfekt, men det är historiskt med lagligt bindande klimatpolitik även om formuleringen blev luddig. Beslutet är en stor framgång som gör det möjligt att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader, säger miljöminister Ville Niinistö (Gröna).


Mötet var riktigt nära en kollaps när Indien vägrade acceptera texten på småtimmarna. Kina backade upp Indien och kritiserade de övriga u-länderna som ställt sig på EU:s sida.


– Med vilken rätt säger ni till oss vad vi ska göra? Vi minskar våra utsläpp. Vi vill se att ni också gör någonting, sade Kinas chefsförhandlare Xie Zhenhua.


Men Kina och Indien gav efter när Bangladesh hade betonat att det trots allt behövs ett globalt avtal, när ordföranden Sydafrika hade uppmanat EU och Indien att reda ut sin interna dispyt och slutligen när Brasilien hade tagit fram en ny formulering.


– Nyckeln var att EU fick östaterna och nästan hela Afrika på sin sida. Det satte press på Kina, Indien och USA, säger Antto Vihma.


Kan man säga att EU gick segrande ur Durbanmötet?


– Varför inte? EU hade en vinnande strategi och lyckad förhandsdiplomati, säger Vihma.


Till saken hör att EU nästan ensidigt förlänger Kyotoprotokollet om ett år i väntan på att resten av världen ska hänga på åtta år senare. Det har ett symbolvärde för u-länderna. För EU betyder det inte mycket då utsläppsmålen annars också är bindande.


– Det finns en brist på åtgärder som verkligen driver ner utsläppen. Det arbetet måste rivstarta, säger Daniel Engström.


Finland hör till de länder som tvingades pruta bort sina specialönskemål. Ville Niinistö var tydlig med att lösningen inte var optimal. Han fick inte den modell han ville för beräkningen av skogen som kolsänka när avskogningens nettoeffekter på klimatet kalkyleras.


– Det är inte ett perfekt resultat. Nu måste vi minska avskogningen så att den inte betyder tilläggskostnader.


Ordföranden i skogsarbetsgruppen tog ingen notis om Finlands kalkylmodell trots att hela EU stödde den. Och när skogsfrågan kom upp i plenisalen var det stora beslutet redan klubbat.


– Det var synd, men det fanns inget alternativ. Vi kunde inte fälla klimatavtalet heller.


  Sydafrika


Byline: Peter Buchert


Fakta


Plus och minus i Durban


• Vägkartan: Utsläppsreduktioner ska gälla alla, inte bara EU, från 2020. Ger chans att höja ambitionerna på sikt, men tidsspannet är långt och formuleringen luddig.


• Rapporteringen: Alla länder ska från och med 2014 mäta och rapportera sina utsläpp. Det ger ny information men skapar också mer byråkrati.


• Kyotoprotokollet: Världens enda klimatavtal lever vidare tills det globala avtalet närmar sig, men oj vad smått det blir. När Kanada, Ryssland och Japan hoppar av blir bara EU, Australien, Nya Zeeland och Norge kvar.


• Klimatfonden: U-länderna ska få 100 miljarder dollar om året från 2020 för att bromsa och anpassa sig till klimatförändringen, men varifrån ska pengarna tas och vart ska de riktas?


• Klimatteknologin: U-länderna ska få hjälp att ta i bruk smart klimatteknik.