Hufvudstadsbladet
Mika Aaltola – intervju
– Vi är inne på fel spår om vi avfärdar skolmördarna som enstaka fall. Det vi bevittnar är framväxten av en ny form av politiskt våld som inte avhjälps med ”stärkt gemenskap”, säger akademiforskaren Mika Aaltola.
Det finns ett mönster som sammanbinder dåden i Jokela och Kauhajoki med andra liknande dåd ute i världen, till exempel skolmassakern i Columbine, USA.
– Också bombdådet i köpcentret Myyrmanni hör till samma kategori, säger Mika Aaltola, akademiforskare vid Utrikespolitiska institutionen (UPI) i Helsingfors.
Hans specialitet är USA, religioners påverkan på världspolitiken och internationell hälsa.
”Det är naivt”
Efter att ha följt med mediernas rapportering och politikernas uttalanden den gångna veckan känner han frustration över att finländska beslutsfattare och opinionsbildare fortfarande blundar för ett fenomen som han tror har kommit för att stanna.
– Vi håller fast vid bilden av Finland som ett tryggt fågelbo och avfärdar det som hänt som enstaka fall. Men det är naivt; för varje dåd ökar sannolikheten att det upprepas.
Aaltola har inget emot att gemenskapen stärks i det finländska samhället. Inte heller att beslutsfattarna riktar mer resurser till skolhälsovården och ungdomspsykiatrin.
– Det är fint, det kan hjälpa andra människor. Men det hjälper inte längre den grupp unga män som utför den här typen av våldshandlingar.
Politiskt våld
Aaltolas resonemang går ut på att det vi bevittnar är en ny typ av politiskt våld.
– Visst hade de här unga männen mentala problem, men de var inte alls så utslagna som många vill få det till. Tvärtom kunde de vara mycket sociala i vissa miljöer och delta aktivt i till exempel samhällsdiskussioner. De kom inte heller från utslagna hem utan från medelklassen. Tekniskt var de mycket bevandrade och hämtade sin inspiration från en viss typ av filmer, musik och dataspel.
Andra gemensamma drag i deras profiler är arrogans, ett tilltagande utanförskap och hat mot den omkringliggande, dominerande, kulturen.
Uttalad mission
– De tre unga män vi nu talar om utförde vad de uppfattade som en mission. Här finns klara likheter med det som kännetecknar terrorism, till exempel en rasistisk tendens i betydelsen att de ville rensa omvärlden från orena element.
– Och precis som självmordsbombare är skolmördarna i huvudsak unga män med kopplingar till ett större nätverk som har ideologiska förtecken.
”Goda möjligheter”
Det är just detta ideologiska nätverk Aaltola hoppas att skyddspolisen ska ta sig an med samma metoder som Interpol kartlägger potentiella terrorister och organiserade brottslingar.
– Skolmördarna kommunicerade flitigt med likasinnade på nätet. De efterlämnade också ”testamenten”, precis som många självmordsbombare gör.
Dåden är dessutom planerade så att de ska kunna kopieras och spridas.
– Hittills har polisen inte tagit fenomenet på allvar men eftersom det ännu är i sin linda finns det goda möjligheter att stävja det. Om skyddspolisen orkar jaga rävflickor så varför i all världen vägrar den
se det här som ett problem? Polisen har nu en chans som inte kommer igen.