Horjuva ja epäjohdonmukainen hallitus

Ukrainas svaga interimsregering skäller högt, men biter inte, säger forskaren Kristi Raik. Hon förutspår en utdragen, lågintensiv konflikt i östra Ukraina.

– Något storskaligt inbördeskrig ukrainare emellan blir det nog inte. De fraktioner som vill slåss är så små, jag ser inte att det skulle finnas någon risk för det.

Det säger Kristi Raik, Östeuropaforskare på Utrikespolitiska institutet i Finland. Om ett regelrätt krig bryter ut är det snarare mellan Ryssland och Ukraina, menar hon.

– Ryssland är redan så pass indraget i konflikten att den verkliga faran är att den ryska armén går över gränsen.

Att ryska specialstyrkor och underrättelsetjänster redan opererar i Ukraina har Raik inga tvivel om – de utför enligt henne precisionsaktioner genom att infiltrera de proryska separatisterna.

Risken för att Ryssland verkligen officiellt skulle gå in i Ukraina är enligt Raik liten, eftersom de politiska och ekonomiska konsekvenserna skulle vara förödande för Ryssland.

– Men å andra sidan var också övertagandet av Krim ologiskt ur den synvinkeln, så man kan aldrig vara helt säker på vad Ryssland hittar på.

Underkänt betyg

Den ukrainska regeringen har inte gjort mycket för att förbättra situationen. Kristi Raik menar att redan utgångsläget är dåligt, eftersom det är fråga om en interimsregering utan brett folkligt stöd.

– Dess verksamhet hittills har varit vacklande och inkonsekvent. Den har gått ut med hårda uttalanden och tidsfrister, och utlovat omfattande militäroperationer mot separatisterna. Men då tidsfristerna gått ut har det hänt väldigt lite, och dess operationer har förblivit småskaliga och försiktiga.

Regeringen hämmas enligt Raik av att å ena sidan känna sig tvungen att visa en stark och beslutsam fasad, men å andra sidan akta sig för att reta upp Ryssland för mycket.

– Det är ganska säkert att om man inleder en riktigt omfattande militäroperation i östra Ukraina, så blandar sig Ryssland i leken. Och då har inte Ukraina mycket att sätta emot.

Raik får medhåll av Jörgen Elfving, chef för Arméns underrättelseskola i Sverige.

– Efter vad jag har sett hittills skulle jag kunna ge (den ukrainska regeringen) betyget underkänt. Man har inte agerat med kraft och visat att man har förmåga att återställa ordningen, säger han till TT.

Valet hotat

En anledning till att den ukrainska armén nöjt sig med blixttillslag och sedan dragit sig tillbaka kan enligt Elfving vara en splittring i regeringen mellan hökar och duvor, en annan att militären vill skrämma separatisterna till att ge upp. Men risken är att upprorsmännen i stället tolkar agerandet som ett svaghetstecken.

– Jag tycker att det hela är lite symptomatiskt för hela det ukrainska agerandet, som visar på en bristande beslutsförmåga, säger han, enligt TT.

Det finns enligt Kristi Raik två alternativ för hur situationen utvecklar sig. Det första, och mest troliga, är att det här blir en utdragen konflikt med mindre skärmytslingar och ömsesidiga hot.

– Oron kan leda till politiskt kaos, och att Ukraina inte lyckas genomföra valet i maj – vilket skulle vara en delseger för Ryssland.

Det andra alternativet är att Ryssland i något skede går över gränsen med sin armé.

– Risken finns där, men jag ser det som väldigt osannolikt.

© Hufvudstadsbladet