Att Samlingspartiet underkänner
Rysslands stormaktsstatus retar gallfeber på Moskva. – Självklart att
det sårar. Det är bra att våga kritisera Ryssland men inte så smart att
skrävla så där, säger en Rysslandsforskare.
Ryssland struntade i FN under kriget i Georgien. Ryssland förklarade
Abchazien och Sydossetien självständiga. Och Ryssland kom undan utan
internationella sanktioner.
– Det visar på ett mycket krasst sätt att Ryssland är ett specialfall i
internationell politik. Så visst är Ryssland en stormakt även om dess
ekonomi inte är större än Hollands, säger forskaren Sinikukka Saari på Utrikespolitiska institutet.
Samlingspartiets ledning bedömde i tisdags att Ryssland obefogat vill ge
sig ut för att vara en stormakt. Partiledaren Jyrki Katainen och
utrikesminister Alexander Stubb betonade att Ryssland inte är en
ekonomisk stormakt. Katainen sade att det snarast bara är Ryssland som
betraktar sig som stormakt och Stubb att Ryssland på sin höjd är en
stormakt inom råvaruleveranser.
Det har väckt ont blod i Moskva. Konstantin Kosatjev som leder dumans
utrikesutskott sade till Yle att Ryssland visst är en stormakt:
– Vi är permanent medlem av FN:s säkerhetsråd och en kärnvapenmakt. Vi
hör också till de stora ekonomierna i G8, sade Kosatjev och lovade kräva
Katainen på en förklaring när denne besöker Moskva inom kort.
Katainen sade till FNB i går att den ryska reaktionen inte överraskar
honom. Sinikukka Saari säger för sin del att det är självklart att
Samlingspartiets analys har sårat Moskva.
– Vi vet att Ryssland i åratal systematiskt har jobbat för att befästa
sin speciella position som en stormakt i internationell politik. Det är
landets viktigaste mål och en känslig fråga. Säger man då att det bara
är de själva som betraktar sig som stormakt är det klart att det retar
dem.
Väyrynen försvarar Ryssland
Saari betecknar Samlingspartiets Rysslandsanalys som endimensionell och ensidig.
– Det är klart att begreppet stormakt betyder annat än enbart ekonomisk framgång. Det är inte särskilt smart att skrävla så där.
Utrikeshandelsminister Paavo Väyrynen (C), även flerfaldig
utrikesminister under sovjeteran, tar avstånd till kritiken mot
Ryssland. Han säger till Suomenmaa att partiledarna tycks tävla om vem
som är fränast.
– Det är att flirta med antiryska attityder, säger han.
Det tycker inte Saari. Hon ger tvärtom Samlingspartiet rätt för att man
vågar kritisera Ryssland: – Det finns de som fortfarande tror att vi
måste behandla Ryssland med silkesvantar för att ryssarna i sin tur ska
behandla oss bättre än sina övriga grannar. Vissa politiker vill
avpolitisera alla Rysslandsfrågor. Den tiden är förbi, och den metoden
har aldrig gett särskilt goda resultat.
Men Saari anser också att det inte är meningsfullt att bara underkänna
Rysslands stormaktsstatus i så allmänna ordalag som Samlingspartiet gör.
– Det vore önskvärt med substans i kritiken. De skulle koncentrera sig
på de aktuella och konkreta tvisterna i stället, och säga till på
skarpen.
Saari antar att förklaringen ligger i riksdagsvalet nästa år.
– Samlingspartiet vill markera revir genom att profilera sig skarpare i den här frågan.
Ryssland är knappast ett valtema men faktum är att livsmedelsbojkotten,
barntvisten och mödrabehandlingen präglat den politiska sommaren.
– Det första finländarna frågade sig var hur Finlandsbilden nu försämras
i Ryssland. Nu kommer en andra våg som handlar om hur Rysslandsbilden
förändras i Finland. Folk börjar se Ryssland som en mer hotfull och
aggressiv samarbetspartner än förut.
Därför, menar Saari, måste politikerna tala klarspråk.
– Det vore en stor tragedi om finländarna får en negativare bild av
ryssarna. Man måste tydliggöra att problemen är på statsmaktsnivå, och
att de blivit fler för att kontakterna mellan Finland och Ryssland ökat,
vilket bara är positivt. Därför har också de ryska massmediernas
intresse för Finland ökat.