Ulkopoliittisen instituutin tutkija Anna Kronlund kommentoi Hufvustadsbladetin haastattelussa 17.10. Yhdysvaltojen budjettineuvotteluja, jotka johtivat tilapäiseen ratkaisuun. Hänen mukaansa kongressivaalit marraskuussa 2014 vaikeuttavat neuvotteluja entisestään.
Det är inte första – och sannolikt inte sista – gången som världen andlöst följer med frenetiska förhandlingar i USA i sista minuten. Polariseringen av partierna gör att dramerna fortsätter.
De senaste veckorna har budgetförslag från olika konstellationer av politiker haglat i Washington D.C. Trots att man känt till tidsfristen för såväl nedstängning av administrationen och lånetaket är det – på nytt – i sista minuten som parterna försöker nå ett avtal. Men några långfristiga lösningar som skulle ge arbetsro för kongressen att ta itu med annat är inte att vänta.
De senaste avtalsförslag som bollats runt ger några veckor eller månader extra förhandlingstid – för lånetakets del har det varit tal om februari.
– Också ett kort avtal är bättre än inget, för då får man ändå i gång förhandlingarna, säger forskaren Anna Kronlund på Utrikespolitiska institutet.
Valet påverkar
Att det blir kongressval om drygt ett år, i november 2014, gör läget svårare enligt henne.
– Det är alltid extra besvärligt att kompromissa när det är val i antågande.
Men kan det vara en positiv sak? Kan det sätta extra press på politikerna att nå ett avtal?
– Kanske man kan tänka det så också. Det kan bli en av de stora valfrågorna: hur man balanserar utgifterna. Republikanerna vill ha nedskärningar, demokraterna mer skatteintäkter.
En färsk undersökning, citerad av National Public Radio NPR, visar att en följd av krisen är att fler amerikaner än någonsin tidigare inte vill återvälja de sittande kongressledamöterna. Oftast brukar enkäterna ändå visa att folk vill återvälja sin egen ledamot men inte de andra. Det stämmer inte nu – för nu vill man byta ut alla.
Läget i baklås
Den stora polariseringen är grundproblemet. Det finns enorma ideo- logiska skillnader i synen på vad den federala regeringen över huvud taget ska göra och någon mer neutral mitt finns inte.
– Baklåset just nu beror ju på att republikanerna kontrollerar representanthuset och demokraterna senaten och presidentposten. Men så har det varit tidigare också. Ändå har man aldrig nått den här punkten: att regeringen kan bli tvungen att ställa in sina betalningar är nytt.
Polarisering och motsatta åsikter finns också i andra länder, men i få andra länder går läget i ett likadant baklås som i USA nu. Kronlund pekar på det amerikanska maktdelningssystemet som en orsak: enligt det kan de tre olika maktpolerna (kongressen, presidenten och Högsta domstolen) balansera upp varandra så att ingen får för mycket makt. Kongressen godkänner lagar, men presidenten lägga in sitt veto. Budgeten kan presidenten i teorin inte lägga veto mot – men han kan stoppa lagförslag som är kopplade till budgetbeslut.
Splittrade inom partiet
Men alla republikaner har inte ställt sig bakom försöken att koppla samman budgeten och lånetaket med ett krav på att skjuta upp sjukförsäkringsreformen (Obamacare). Det finns mer moderata republikaner som är förtvivlade över sina partikamraters oförmåga att kompromissa.
– Jag tror att de på något sätt tror att de har vunnit. I vilken ekokammare de än bor så hör de nog bara goda saker, sade till exempel republikanen Peter T King från New York till The Washington Post.
Källor: BBC, AP, Washington Post, New York Times, NPR
Budgetkrisen USA
Fakta:
Många sista-minuten-lösningar
• Striden om skattelättnaderna. I december 2010 stred republikaner och demokrater om skattelättnaderna från Bush-eran skulle förlängas eller inte. Republikanerna ville fortsätta dem, demokraterna ville att de slopas för höginkomsttagare. Skattelättnaderna förlängdes – men avtalet bäddade för budgetstupet 2012.
• Striden om lånetaket april – juli 2011. Omröstningen brukade vara rutin tills representanthusets republikaner började använda den som utpressningsmetod. Det stora avtalet som president Obama och talman John Boehner försökte få till stånd föll igenom. Det avtal som slöts innehöll en höjning av lånetaket samt ett avtal om obligatoriska nedskärningar i federala program på 1 biljon dollar om inte kongressen kan nå enighet (också inom försvaret).
• Striden om budgetstupet december 2012/januari 2013. Avtalet om skattelättnaderna höll på att gå ut och de automatiska nedskärningarna höll på att träda i kraft. I ett sista-minuten-avtal beslöts om fortsatta skattelättnader förutom för de rikaste amerikanerna och att nedskärningarna inom försvaret sköts upp med några månader så att man skulle hinna nå ett avtal.
• Striden om budgeten och lånetaket 2013. USA har ingen budget som är i kraft och i dag kommer det lagenliga lånetaket emot. Den federala administrationen har varit lamslagen sedan början av oktober. Republikanerna i representanthuset har bundit ett godkännande av budget och lånetak till att sjukförsäkringsreformen (Obamacare) skjuts upp. Det går inte Obama och demokraterna med på.
Citat:
”Vi har segrat på många sätt. Vi har avlägsnat många hinder.”
John Fleming
Republikansk representant från Florida.
”Vi har inte fått någonting. Allt det här är ett totalt slöseri med tid.”
Peter T King
Republikansk representant från New York.