Irakier skräms av det dagliga blinda våldet
Hufvudstadsbladet
Sanna Karlsson

Efter kriget


Dagliga våldsamheter är irakiernas största problem över åtta år efter den amerikanska invasionen som
störtade Saddam Hussein. När USA:s soldater i slutet av året lämnar landet fasar många för upptrappat våld.


I morgon fylls gatorna i Bagdad av demonstranter som protesterar mot otryggheten och mot bristerna i el- och vattenservicen. Irakierna är trötta på att regeringen koncentrerar sig på internt gnabbande i stället för att se till att folket får el mer än åtta timmar om dagen. Över en femtedel av irakierna lever i fattigdom och nästan lika många barn är kroniskt undernärda.


Åtta och ett halvt år efter invasionen av Irak och tio år efter terrordåden i USA, som i förlängningen var startskottet för västs ingripande i Irak, lever irakierna i en demokrati, men också i daglig rädsla för våldsdåden.


– Situationen är klart bättre än för några år sedan, men våld förekommer ändå dagligen. Det pyr under ytan och landet är i praktiken delat. Vad som helst kan hända när som helst, säger forskaren Eija Rotinen på Utrikespolitiska institutet.


Hon nämner det stora missnöjet med korruptionen och säger att också fredliga protester ofta urartar i våld.


– Det finns så mycket vapen i omlopp.


Nästan 300 dödade


I augusti dödades 278 människor på olika håll i Irak, en ökning med hundra jämfört med månaden innan. Även om augusti var den första månaden sedan invasionen då inga amerikanska soldater dödades rapporterar USA-trupperna också om fler attacker, vägbomber och explosioner.


Det blinda våldet har fått många att med nostalgi tänka tillbaka på tiden under diktatorn Saddam Hussein.


– Hur hemskt det än låter var det bättre ordning och större trygghet under Saddams tid. Han lyckades också hålla landet samman och stoppa upproren – samtidigt som det ju inte fanns någon rättsstat och brott mot de mänskliga rättigheterna ofta förekom, säger Rotinen.


Universitetsprofessorn Fawzia al-Attia berättar för nyhetsbyrån AP att hon kändes sig tryggare under Saddams tid, trots att hon förhördes upprepade gånger av Saddams ökända polis.


– Tidigare kunde jag inte prata fritt ens i mitt eget hem. Men åtminstone var jag trygg. Jag var bara rädd för Saddam. Så är det inte nu. Nu kan det hända att man öppnar ytterdörren och blir dödad.


Soldaterna åker hem


I slutet av året ska de amerikanska trupperna dra sig ur landet. Cirka 45 000 amerikanska soldater finns fortfarande kvar i landet, men de har minskat sin synliga närvaro.


Som mest fanns det 170 000 amerikanska soldater i Irak och tusentals från andra länder. De flesta andra länderna tog hem sina trupper kring 2008, Storbritannien stannade kvar till maj 2011.


Förhandlingar pågår som bäst om en fortsatt närvaro, men det är långt kvar till samförstånd. USA kräver immunitet mot brottsåtal för sina soldater, något som irakierna inte är så förtjusta i. Fox News rapporterar att källor inom Obamas regering säger att antalet soldater efter årsskiftet kommer att vara så lågt som 3 000 – vilket förskräcker de amerikanska militärerna.


Över en halv miljon irakiska soldater och poliser har utbildats, men tilltron till deras förmåga att hålla ordning är inte hög.


De flesta irakierna glädjer sig åt att också de sista USA-soldaterna lämnar landet.


– Känslan av självständighet, att se de utländska soldaterna åka skulle väl vara en lättnad för vem som helst, säger Rotinen.


Men hon befarar oro efter att soldaterna åkt.


– Det finns en risk att rebellerna utnyttjar situationen när det inte längre finns amerikanska soldater och vapen kvar i landet. De kan försöka sig på lite vad som helst.


Alla för sig själva


Officiellt lever irakierna i en representativ demokrati, men i praktiken fungerar regering och parlament dåligt. Den mesta tiden går åt till interna tvister, och till exempel nya ministerutnämningar blir segdragna historier där beskyllningar och motbeskyllningar flyger medan sakfrågorna får vänta.


Till exempel har shiamuslimska premiärministern Nuri Al-Malikis val till tjänsteförrättande försvarsminister, sunnimuslimen Sadun al-Dulaimi, stött på patrull. Han är inte det största sunnipartiets favorit och nu kräver de ett byte.


Samtidigt med utnämningen drabbades Irak av de värsta terrordåden på länge med 42 koordinerade attacker och 89 dödade på en och samma dag. De politiska åtgärderna uteblev.


– De irakiska politikerna verkar mest syssla med interna gräl och för att främja sin egen grupp. Det är ingen som ärligt tittar på hela folkets och landets väl, säger Eija Rotinen.


Källor: Nyhetsbyrån Aswat al-Iraq, New York Times, AP, FN, The Lancet


Irak


Alltför vardagligt. Irakierna får ofta se utbrända bilvrak efter bombdåd. Najaf hörde till de städer som drabbades av de omfattande koordinerade terrorattackerna i mitten av augusti.


Byline: Sanna Karlsson


USA i Irak


• Efter 11.9.2001 inleds
propagandakriget mot Irak. Motiveringen till hårdare åtgärder mot Saddam Husseins regim är att han har massförstörelsevapen (inga hittas).


• Oktober 2002: Den
amerikanska kongressen ger lov åt president Bush att använda våld mot
Irak.


• Mars 2003: Invasionen av Irak inleds.


• April 2003: Saddam Husseins regim kollapsar.


• December 2003: Saddam Hussein grips nära Tikrit.


• Mars 2004: Irak får en tillfällig grundlag.


• April 2004: Abu Ghraib-skandalen briserar. Bilder på amerikanska soldater som förnedrar irakier leder till ilska i Irak och resten av arabvärlden.


• April 2004: Uppror börjar under ledning av den shiamuslimska ledaren Muqtada al-Sadr.


• Januari 2005: Första parlamentsvalet.


• Oktober 2005: Den nya grundlagen godkänns i en folkomröstning.


• Oktober 2005: Rättegången mot Saddam Hussein inleds i Bagdad.


• December 2006: Saddam Hussein avrättas. En video från avrättningen läcker ut på internet.


• November 2008: Avtal Irak-USA som kräver reträtt i slutet av 2011.


• Augusti 2010: USA avslutar officiellt sin roll som stridande part.