'Uteslutet att Ryssland och Kina spionerar ihop'
Hufvudstadsbladet
Annakaisa Suni & Staffan Bruun

Viitaten Suomen ulkoministeriöön kohdistuneeseen vakoiluun Ulkopoliittisen instituutin tutkija Jyrki Kallio totesi Hufvudstadsbladetin haastattelussa 2.11., että jäljet monessa kybervakoilutapauksessa johtavat Kiinaan.

 

 

Spionen som trängt sig in i Utrikes­ministeriets dator kan vara ryss eller kines, men inte bägge, säger professor Tuomas Forsberg bestämt.

I går fortsatte spekulationerna om vem den främmande makt är som tagit sig in i UM:s datasystem. Man fortsatte att i likhet med MTV3 på torsdagskvällen peka ut Ryssland och Kina.

Professor Tuomas Forsberg understryker att man borde tala om Ryssland eller Kina.

– Det är uteslutet att Ryssland och Kina skulle samarbeta. Lika omöjligt är det att bägge skulle ta sig in i samma dator samtidigt. Dessutom är allt prat om Kina och Ryssland bara spekulation så länge myndigheterna tiger om skuldfrågan.

Tuomas Forsberg är inte ett dugg överraskad av att UM blivit offer för spionage.

– Varje underrättelsetjänsts uppgift är att spionera och skaffa fram så mycket information som möjligt. På NSA i USA har man, som vi vet i dag, varit väldigt effektiv. Där har man lagt beslag på så mycket material att man antagligen inte hinner analysera mer än en bråkdel.

Är spionaget ett problem för Finland?

– Nej, problemet skulle i så fall vara att UM inte upptäckte det tidigare. Också nu var det ett utomstående tips som avslöjade spionaget, inte till exempel Skyddspolisen.

– Så länge UM säger att det som läckte ut inte var känsliga handlingar är skadan liten. Ett problem blir det för UM bara om läckan skulle ­gälla topphemliga handlingar.

Tänk om så sker utan att UM vet om det?

– Det är inte omöjligt, men i så fall är det inte heller något problem för UM. Man vet ju inte om att man har ett problem. Och man ska inte hetsa upp sig för det som hänt, alla länder råkar ut för spionage då och då, säger Tuomas Forsberg.

Kina kan vara bluff

Jyrki Kallio, forskare på Utrikespolitiska institutet, säger att spåren i många cyberspionagefall leder till Kina. Det behöver inte betyda att ­Kina spionerar mer än andra stater.

– Det kan också vara andra stater som spionerar, men får det att se ut som om Kina låg bakom. Några experter anser också att Kinas teknologi inte är på lika hög nivå och skulle därför vara lättare att upptäcka än till exempel USA:s.

Enligt Kallio anses Kina mest vara intresserat av industrispionage. Utöver det spionerar man på andra stater, precis som alla andra stormakter gör.

Han tror inte att det i UM:s nät kan ha funnits information som ­Kina har direkt nytta av.

– På en teoretisk nivå kan man tänka sig att de är intresserade av Finland som EU-medlem och att få reda på vad som sagts i EU:s interna diskussioner genom vad finländska diplomater har skrivit om dem.

Utrikesråd Tarja Laitiainen som leder det nationella säkerhetsrådet NSA på UM upprepar att inga hemligstämplade EU-handlingar hamnade i fel händer.

– När vi upptäckte spionaget i våras kontrollerade vi genast hur känsliga uppgifter som kan ha läckt ut. EU har mycket strikta regler, om det hade visat sig att någon fientlig instans kommit över vår korres­pondens med Bryssel skulle vi ha varit förpliktigade att omedelbart rapportera om det.

– I våras stod jag beredd att flyga till Bryssel med första bästa plan om det värsta skulle ha skett. Men det visade sig att den som gjorde intrång i vårt datasystem bara hade kommit åt handlingar på lägsta säkerhetsnivån som vi kallar nummer fyra. Vi talar om nationella uppgifter som dagligen skickas över nätet internt i UM.

Tarja Laitiainen berättar att handlingar som har högre säkerhetsklass, ett till tre, skickas via ett mera slutet system.

– Hit hör hela vår internationella trafik över nätet, inklusive all korres­pondens med EU. Trots att intrånget bara drabbade nationella handlingar på lägsta säkerhetsnivå bad vi i juni om ett möte med säkerhetsavdelningen i Bryssel och berättade vad vi råkat ut för.

– Vi var inte tvungna att göra det, men vi ville ändå informera EU om att vi hade fått ett spionageproblem. I Bryssel var säkerhetsexperterna mycket tacksamma för att vi tog kontakt och tröstade oss med att ”ni är inte ensamma”. Andra länder har råkat ut för samma sak.

Tarja Laitiainen kan inte uppge hur många andra länder som drabbats, men hon påminner om att det inte alls är ovanligt med fientliga attacker.

– Försök att illegalt komma in i våra datasystem görs regelbundet. Gemensamt för alla försök är att de misslyckas, med ett undantag. Den som nu lyckades är inte vem som helst, vi talar om någon som har massiva resurser att tillgå.

Bara en liten krets inom UM samt presidenten och några ministrar har känt till spionaget.

President Sauli Niinistö försäkrar att Finland kommer att reagera den dag man med säkerhet vet vem som ligger bakom spionaget.

– Vi reagerar på diplomatiska väg.

Timo Soini, ordförande för riksdagens utrikesutskott, skriver på sin blogg att det är besynnerligt att utskottet inte informerats. Han vill att utskottet får en grundlig genomgång av fallet på sitt nästa möte på tisdag.

Nätspionage

Citat:

”Det kan också vara andra stater som spio­nerar, men får det att se ut som om Kina låg bakom. Några experter anser också att ­Kinas teknologi inte är på lika hög nivå och skulle därför vara ­lättare att upptäcka än till exempel USA:s.”