Ulkopoliittisen instituutin tutkija Charly Salonius-Pasternak kommentoi Hufvudstadsbladetissa 1.3. Yhdysvaltain taloustilannetta.
Häktade invandrare som släpps fria. Köttfabriker som går på tomgång när livsmedelsinspektionen inte fungerar. Allt det här kan bli verklighet i USA när de stora budgetnedskärningarna träder i kraft i dag.
Det var meningen att de aldrig skulle kunna bli verklighet. De automatiska nedskärningarna som träder i kraft i dag skulle vara så avskräckande att de skulle tvinga politikerna att enas om att spara pengar och stoppa den skenande statsskulden.
– Tanken var att nedskärningarna skulle vara så otroliga att de skulle tvinga politikerna till en kompromiss, säger forskaren Charly Salonius-Pasternak på Utrikespolitiska institutet.
Kongressen fattade beslutet 2011.
På en tioårsperiod ska 1,2 biljoner dollar (850 miljarder euro) sparas in från den federala budgeten. Tidsfristen för politikerna att bestämma vad som ska sparas eller öka inkomsterna gick ut i går – och då träder automatiska besparingar i kraft. De slår till hårt speciellt mot försvaret, men också en mängd andra federala program som inte har stiftats om i lag. Det sociala skyddet och sjukvårdsförsäkringarna är lagstadgade så de skärs inte ned.
85 miljarder dollar (cirka 66 miljarder euro) ska sparas in mellan mars och september (se faktarutan för sannolika följder).
Inga möten
I dag ska president Barack Obama träffa ledarna för både demokrater och republikaner – efter över en och en halv vecka utan direkta kontakter i frågan. Politikerna har mest koncentrerat sig på att gräla om vems fel det är att nedskärningarna nu står för dörren.
Argumenten är bekanta från de tidigare grälen kring budget och skattestup: demokraterna vill ha skattehöjningar och mindre nedskärningar, republikanerna bara nedskärningar.
– Tyvärr verkar kongressens republikaner ha bestämt sig för att inte kompromissa – inte be om någnting av de rikaste amerikanerna – utan i stället låta nedskärningarna drabba medelklassen, sade president Barack Obama i ett radiotal i lördags.
Republikanerna anser att de kompromissat tillräckligt då de gick med på att höja skatterna för de rikaste medborgarna i den senaste sammandrabbningen i januari.
– Herr president, ni har redan fått era skattehöjningar. Det är dags att kapa utgifterna här i Washington nu, sade representanthusets talman John Boehner enligt nyhetsbyrån AP.
Vägrar kompromissa
Charly Salonius-Pasternak ser republikanernas ovilja att kompromissa som den främsta orsaken till dödläget.
– Republikanerna i representanthuset visar tydligt att de inte vill kompromissa om något. De tror inte på konceptet att ”vi ger er något om vi får något i stället”.
Salonius-Pasternak säger också att nedskärningarna tydligen inte är tillräckligt stora för att vara verkligt avskräckande. Det handlar om kanske 10 procent av den federala budgeten som politikerna kan påverka.
– En första periodens Tea Party-representant som har ett val som väntar om två år bryr sig inte om de stora lösningarna, utan om sin egen politiska framtid.
Ytterligare källor: AP, New York Times, Washington Post, NPR
Dödläge. Politikerna i Washington DC föredrar att gräla framom att kompromissa. lehtikuva/
Budgetpolitik USA
Fakta:
Exempel på följder
• Försvar: Beredskapen för stridstrupperna minskar. Försvarsministeriets 800 000 civila anställda permitterade en dag per vecka från april.
• Transport: Luftfartsmyndigheten ska spara över 460 miljoner euro. Permitteringar på en dag per löneperiod, färre avgångar, försenade flyg och stängda regionala flygplatser.
• Undervisning: 70 000 barn från låginkomstfamiljer går miste om stödundervisning.
• Livsmedelssäkerhet: Ska spara cirka 230 miljoner euro. Om köttinspektörerna permitteras kan köttfabrikerna inte fungera för fullt.
• Nationalparkerna: Kortare öppethållningstider. Vissa känsliga områden obevakade.
• Gränsbevakning: 5 000 gränsbevakare permitteras.
• Brottsbekämpning: Hundratals häktade invandrare har släppts i väntan på att rättegångarna börjar.
Citat:
”Det handlar i princip om att flytta omkring solstolarna på Titanics däck.”
Dan Pfeiffer
President Obamas rådgivare
om regeringens möjligheter att påverka hur nedskärningarna riktas.