Många hade redan räknat ut Rick Santorum – men trippelsegern i tisdagens republikanska primärval gav honom ett stort lyft. – Tärningarna kastades upp i luften igen, säger forskaren Charly Salonius-Pasternak på Utrikespolitiska institutet.
Rick Santorums dalande stjärna steg skyhögt efter resultaten från nomineringsmötena i Minnesota och Colorado och primärvalet i Missouri. Klara segrar i Minnesota och Missouri och en jämn kamp i Colorado gav hans kampanj mer livstid och ökade bekymren för Mitt Romney.
– De konservativa värdena lever och frodas i Missouri och Minnesota. Jag vill inte vara ett konservativt alternativ till Mitt Romney, jag står här för att vara det konservativa alternativet till Barack Obama, sade Santorum i sitt segertal i Missouri och gjorde klart att han tänker kämpa länge ännu.
Efter att Romney vunnit klart i Florida förra veckan verkade hans väg att nomineras till republikanernas presidentkandidat klar. Men partiets konservativa falang ville annorlunda. Romney hade jobbat hårt för att vinna i Colorado – men klarade inte av det. Han tonade själv ned vikten av förlusterna.
– Jag förväntar mig att bli er kandidat, med er hjälp. När den här primärvalssäsongen är över kommer vi att stå enade, sade Romney i sitt tal efter att resultaten stod klara.
Splittrad högerfalang
– Vem som fick hur många delegater i tisdags är helt irrelevant – utan det viktiga är vem som nu får vind i seglen inför supertisdagen, säger Charly Salonius-Pasternak på Utrikespolitiska institutet.
Tisdagen den 6 mars då tio delstater håller primärval kallas supertisdagen.
Newt Gingrich, som hittills hade setts som den starkaste konservativa kandidaten, hade inte satsat på de delstater som röstade i tisdags – och det syntes i resultaten. Men att de konservativa väljarna nu splittras mellan Gingrich och Santorum kan vara goda nyheter för Romney.
– Taktiskt sett är det bra, Romney får större chans att vinna. Men strategiskt sett är det dåligt för så länge som Gingrichs och Santorums stjärnor lyser så hyser deras anhängare hopp och tävlingen blir allt mer intensiv, säger Salonius-Pasternak.
Enligt honom kan det som räddar Romneys kandidatur vara att det är få som har antipatier mot honom, medan det är betydligt fler som ogillar de andra.
– Han är lite smaklös så där som vissa finska politiker, men kan vinna just på grund av det.
Alltför sent ute?
För Romney talar också att han har hunnit bygga upp en livskraftig organisation i många delstater och dessutom har den överlägset största kampanjkassan. Redan före Santorums segrar började hans kassa fyllas och mer är att vänta nu.
– Santorums problem kan bli att det tar lång tid att bygga upp maskineriet och hitta frivilliga. Det är ändå över fyrtio delstater kvar, konstaterar Salonius-Pasternak.
Han påpekar att Romney måste hitta något nytt att komma med.
– Han måste hitta på en ny berättelse. Hans kampanj har kört på att han är den enda som kan vinna över Obama i höst. Också om det objektivt kanske är sant så biter det mindre och mindre på de republikanska primärvalsväljarna.
Att den redan nu smutsiga kampanjen kommer att bli ännu smutsigare är det ingen tvekan om. Romneys kampanjstrateg Stuart Stevens sade till New York Times att det är dags att visa på de klara kontrasterna mellan Romney och Santorum. Tidigare har det betytt uttalat aggressiva och oftast negativa attacker mot rivalerna. Santorum har hittills i hög grad klarat sig undan dem eftersom ingen ansett honom som en rival att räkna med. Åtminstone kommer Romneys kampanj att lyfta upp Santorums långa erfarenhet av Washington D.C. För många konservativa republikaner är den federala politiken ett rött skynke – och tid i Washington ett stort och långt minus.
Källor: New York Times, Washington Post, CNN, Politico.com