Ulkopoliittisen instituutin tutkija Mikael Wigellin tieteellinen artikkeli lehdessä International Journal on Minority and Group Rights oli aiheena Ålandstidningenin artikkelissa 16.3. Artikelissaan Wigell kritisoi Suomen haluttomuutta käyttää Ahvenanmaata esimerkkinä rauhanvälitystyössään.
Nu kommer det kritik mot Finlands ovilja att använda Ålandsexemplet i sin fredsmäkling ute i världen. För kritiken står Mikael Wigell, forskare vid Utrikespolitiska institutet
i Helsingfors som står utrikesministeriet nära.
ÅLANDSEXEMPLET I en vetenskaplig artikel skriver politices doktor Mikael Wigell att Ålandsexemplet är välkänt ute i världen som exempel på en lyckad lösning på en svår konflikt.
Även om utrikesministeriet i viss mån använt Ålandsexemplet, till exempel har olika seminarierom Åland ordnats ute i världen, är han förvånad över att
exemplet inte används flitigare.
– Åland kunde vara ett politiskt kapital för Finland i dess fredsmäklaruppdrag.Därför är det underligt att Åland inte alls nämnsi den handlingsplan för fredsmäklingen som utrikesministeriet gjort upp, säger han.
Engagerar sig inte
I sin artikel nämner han olika orsaker till det ljumma finländska intresset för Ålandsexemplet.Den första är att få finländska politiker är känslomässigt involverade
i exemplet och därför inte heller lägger någon energi på det. De är inte fientligt inställda men känner inte till och inser inte värdet i Ålandsfrågans lösning.
Lägg därtill att den åländska minoritetslösningen syftar till att skydda Åland från finska språket och den finska kulturen och det är ingen större överraskning att
finländska politiker känner sig främmande inför Ålandsexemplet.Det passar helt enkelt inte in i den finska identiteten och nationalitetsbygget, påpekar Mikael
Wigell.
Han skriver också att en del finländska diplomater anser att Ålandsexemplet inte är så användbart internationellt som ålänningarna själva önskar och
anser. Diplomater han talat med anser att Ålandslösningen är en speciell lösning som inte kan tillämpas på andra konflikter.
Det kan till och med vara så att Ålandsexemplet gör det svårare för de stridande parterna att nå en lösning eftersom regeringssidan kan tycka att exemplet ger
minoriteten allt för många och långtgående rättigheter. Så var fallet till exempel i de fredssamtal om Aceh i Indonesien som president Martti Ahtisaari ledde.
Kan skada relationerna
En ytterligare anledning till att Finland inte aktivt för fram Ålandsexemplet är att en del diplomater är rädda för att det kan skada landets relationer till de
stater där minoritetsfrågor är känsliga. Mikael Wigell nämner Turkiet som exempel. Finland samarbetar nära med Turkiet i fråga om fredsmedling och vill därför
gå försiktigt fram med Ålandsexemplet för att inte stöta sig med Turkiet där kurdfrågan är känslig.
Mikael Wigell har publicerat sin artikel i den vetenskapliga tidskriften International Journal on Minority and Group Rights. På frågan hur artikeln tagits emot inom
Utrikespolitiska institutet och utrikesministeriet svarar han att det inte är så många som läst den ännu.
Har du fått kritik?
– Det kan jag inte kommentera. En del av mina intervjuer är konfidentiella.
Vad tror du artikeln leder till?
– Det återstår att se om den kommer att användas. Jag är forskare, det är upp till praktikerna om de vill använda den eller inte.
Tidskriftens specialnummer innehåller flera artiklar om Åland och har redigerats av freds institutets direktör Sia Spiliopoulou Åkermark. Mikael Wigell
ingår i fredsinstitutets forskarråd där han efterträtt Teija Tiilikainen som nu är chef för Utrikespolitiska institutet.