Ulkopoliittisen instituutin johtaja Teija Tiilikainen totesi Hufvudstadsbladetin haastattelussa 12.3., että Suomi EU:n jäsenmaana on sitoutunut auttamaan muita pulassa olevia EU-maita. Hänen mielestään tulevissa EU-parlamenttivaaleissa puolustusvelvoitteemme tulisi olla se suuri kysymys.
Om Ryssland hotar de baltiska länderna kan Finland inte skyffla över ansvaret på Nato. Som EU-medlem har Finland förbundit sig att med alla medel hjälpa andra medlemsländer i nöd. Våra försvarsförpliktelser i EU borde bli den stora frågan i Europaparlamentsvalet, tycker forskaren Teija Tiilikainen.
Det som nu sker i Ukraina hade EU:s ledare ingen aning om när de manglade fram det nya regelverk för unionen som behövdes när så många medlemmar hade kommit till efter Sovjetimperiets sönderfall.
Trots att regelverket, som fick namnet Lissabonfördraget, trädde i kraft i december 2009 visste man när det begav sig inte heller vad som skulle ske i Georgien 2008. Det var nämligen i december 2007 som statscheferna skrev under fördraget.
Därmed hade man inga konkreta bevis på hur redo Ryssland är att med militära medel ”försvara ryska intressen” i andra länder.
De säkerhets- och försvarspolitiska avsnitten i Lissabonfördraget är snarare ett resultat av den ovisshet som då rådde om USA:s europeiska närvaro via Nato.
Medlemsländerna enades om att unionen bör ha en gemensam säkerhets- och försvarspolitik och att slutmålet kan vara ett gemensamt försvar. Också en klausul om ömsesidig solidaritet skrevs in i fördraget. Om en medlemsstat utsätts för ett väpnat angrepp är de övriga medlemsstaterna enligt fördraget skyldiga att ge den medlemsstaten bistånd med alla till buds stående medel.
Det är ganska tydligt sagt, menar Utrikespolitiska institutets direktör Teija Tiilikainen.
– Det är en stark folkrättslig förpliktelse. I praktiken handlar det för EU-medlemmarna om samma slags ömsesidiga säkerhetsgarantier som Natoländerna har. Det betyder att EU:s medlemsländer ska vara redo att försvara varandra.
Hur EU konkret kan visa solidaritet om ett EU-land angrips är en annan fråga. Medlemsstaterna har sina nationella försvarslösningar och EU som institution har ingen egen försvarsstruktur.
– Man har hittills inte sett någon orsak att duplicera och skapa en gemensam försvarsstruktur så länge Nato finns i Europa, förklarar Tiilikainen.
I spekulationerna om Rysslands intresse att värna om ryssar i Baltikum har man i Finland tyckt att det inte angår oss, eftersom de baltiska länderna är med i Nato och solidaritetsyttringar vid behov kommer därifrån. Det resonemanget håller inte, anser Tiilikainen.
– Om ett EU-land skulle utsättas för ett angrepp har Nato de militära strukturer som behövs. Men också de EU-länder som inte hör till Nato måste delta vid behov.
Också Finland skulle alltså vara förpliktat att vara solidariskt?
– Så länge det inte finns gemensamma strukturer skulle det bli fråga om bilateral hjälp, efter att EU beslutat att det föreligger en konflikt där solidaritetsklausulen gäller. Men faktum är att trots att Nato är det primära ska EU:s solidaritetsklausul vid behov införas. Då är Finland förpliktat som alla andra EU-länder.
Tiilikainen tror ändå inte att Ukrainakonflikten går så långt.
– Om EU skulle råka in i en större politisk konflikt med ett yttre hot skulle det leda till en fördjupning av försvarssamarbetet, alla medlemmar är så beroende av varandra att något annat inte är möjligt. Trots att läget i Ukraina är allvarligt tror jag ändå inte att det går så nu.
Europaparlamentsvalet i maj ger enligt Tiilikainen en ypperlig möjlighet att diskutera EU:s säkerhets- och försvarspolitik.
– På toppmötet i december tog man ett steg framåt när man enades om att fördjupa samarbetet inom försvarsindustrin. Nu är det dags att diskutera vad nästa steg är. Speciellt nu när Europaparlamentet har fått mera makt borde man i valet upplysa medborgarna om vilka alternativ som finns.
Vilka konkreta frågor borde diskuteras?
– Som EU-medlem har Finland den här solidaritetsförpliktelsen, men vad är följande steg? Är vi nöjda med att Nato har den roll som alliansen har i dag eller vill vi ha en större roll för EU?
– Det vore väldigt viktigt att kandidaterna skulle ge sina synpunkter på EU:s solidaritetsklausul, liksom också klausulen om solidaritet i fall av naturkatastrofer och terrorism.
Vad tycker du om den diskussion som förts?
– Nu påverkar Ukrainakrisen diskussionen, men jag anser att vi borde ha ett längre perspektiv och fråga oss om de nuvarande strukturerna räcker till på sikt.
Försvar
Artikel:
Fakta:
En för alla och alla för en
• I Lissabonfördraget från 2009 har EU:s medlemsstater förbundit sig till ömsesidig solidaritet för att skydda EU-medborgarna.
• Om en medlemsstat utsätts för ett väpnat angrep på sitt territorium är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel, sägs det i fördraget.
• Solidariskt ska EU och dess medlemsländer också handla om ett medlemsland utsätts för en terroristattack eller drabbas av en naturkatastrof eller en katastrof som orsakas av människor.
• Utanför unionen kan EU även använda civila och militära resurser vid uppdrag för att bevara freden, förebygga konflikter och stärka den internationella säkerheten i enlighet med principerna i FN-stadgan.
• Natomedlemmarna har för sin del i artikel fem i Nordatlantiska fördraget förbundit sig till att betrakta ett väpnat anfall mot en medlemsstat som ett angrepp mot alla Natomedlemmar och bistå medlemsstaten på alla på sätt som man överenskommer om.
• 22 av EU:s 28 medlemsländer är också med i Nato.
Citat:
”Nu påverkar Ukrainakrisen diskussionen, men jag anser att vi borde ha ett längre perspektiv och fråga oss om de nuvarande strukturerna räcker till på sikt.”
Teija Tiilikainen
© Hufvudstadsbladet