Klimatåtgärder krävs trots ekonomisk nedgång

Under början av december hålls en hel rad klimatmöten som har den gemensamma målsättningen att dra ned koldioxid­utsläppen och bromsa klimatuppvärmningen.


Nästa vecka börjar ett internationellt klimat­möte i Poznan i Polen. Mötet är en etapp på vägen mot mötet i Köpenhamn nästa år, där åtminstone EU:s målsättning är att få till stånd ett heltäckande, internationellt klimatavtal.


Nästa vecka träffas också EU:s miljöministrar för att försöka slå fast vilka konkreta åtgärder som ska vidtas för att nå målsättningen i EU:s klimat- och energistrategi. Den innebär en nedskärning av energianavändningen med 20 procent och ett krav på 20 procent förnybar energi i medlemsländerna år 2020.


Vi kan inte vänta på att ekonomin vänder uppåt igen innan vi vidtar åtgärder, säger miljöminister Paula Lehtomäki.


Oklar finansiering


Hon poängterar att det nu råder enighet åtminstone om att uppvärmingen är ett faktum och att det är mänsklig aktivitet som åstadkommit den. Målsättningen är att vända utvecklingen senast då jordens medeltemperatur stigit två grader.


Då har vi förhoppningsvis inte ännu åstadkommit någon skada som inte går att reparera, som till exempel att polerna smälter, säger Lehtomäki.


Men att åstadkomma förbättringar är inte billigt. Ny teknologi kostar, sam­tidigt som företagen får betala för sina utsläpp. Vem som ska betala och hur pengarna ska kanaliseras råder det ännu ingen enighet om.


Inte heller har EU ännu löst problematiken med så kallat kolläckage, att företag flyttar produktion utanför EU:s gränser, för att billigare eller gratis kunna fortsätta med sina utsläpp.


För att kunna förbättra klimatet på riktigt måste vi kunna undvika just fenomen som kolläckage, säger Lehtomäki.


Bland de nya teknologierna hoppas man mycket på infångandet av koldioxid eller CCS (carbon capture and storage). Den innebär att man avskiljer koldioxiden, tar den tillvara och leder ned den i grottor. Flera energibolag håller redan på med experiment kring metoden.


Enligt Lehtomäki är metoden viktig, men hon varnar ändå för att hoppas för mycket på bara den.


USA inger hopp


De internationella klimatförhandlarna har fått nytt hopp om att kunna få fram ett globalt avtal efter regimskiftet i USA. Tillträdande presidenten Barack Obama har kungjort att USA går in för att ta en ledande roll i bekämpningen av klimatuppvärmningen och är redo att förbinda sig vid att dra ned sina utsläpp samt gå in i systemet med handel av utsläppsrätter.


Det är ännu för tidigt att säga hur det kommer att gå konkret, för i USA är säkert den viktigaste politiska frågan ändå att vända den ekonomiska utvecklingen, säger forskare Anna Korppoo på Utrikespolitiska institutet.


Oklart är också hur andra länder som är viktiga för ett världsomspännanande avtal i slutändan kommer att agera. Ryssland är emot varje slag av bindande nedskärningskrav och Kina ser sig fortfarande mera som ett offer för klimatförändringen än som en som medverkar till att orsaka den, omtalar Korppoo.


Kina är ändå redo att vidta åtgärder för att minska sina utsläpp, men där, liksom på många andra håll, väntar man nu på vad som kommer att hända i USA, säger hon.


I Indien medger man visserligen att klimatförändringen är ett stort problem, men enligt Korppoo poängterar man att problemet är förorsakat av den industria­liserade världen och därför ska lösas av den.


Mötet i Poznan kommer att få ta ställning bland annat till vilka krav som kan och ska ställas på olika typer av utvecklingsländer och till hur man kunderåda bot på problemet med avskogning, det vill säga att skogar som tar upp koldioxid omvandlas till åkermark eller annars huggs ner.