Tea Party blev maktfaktor
HBL
Peter Al Fakir

Det började som en folklig
proteströrelse mot politikerna i Washington med spridda demonstrationer
runt om i USA. Men i dag har the Tea Party movement blivit en maktfaktor
inför de kommande valen till kongressen.

När Tea Party-anhängaren Christine O’Donnell besegrade partiveteranen
Mike Castle i de republikanska primärvalen för Delaware inför
senatsvalet, sände det chockvågor genom det amerikanska etablissemanget.
O’Donnell hade tidigare mest gjort sig känd i medierna genom
kontroversiella uttalanden om masturbation och häxkonst, och därigenom
blivit något av en driftkucku för talkshower. Men uppbackad av
kungamakaren Sarah Palin, före detta senator för Alaska, borde hennes
genomslag inte ha kommit som en överraskning. I flera andra primärval
har Tea Party-medlemmar segrat på liknande vis.

Amerikansk proteströrelse

Mika Aaltola är akademiforskare på Utrikespolitiska institutet och expert på nordamerikansk inrikespolitik:

– Tea Party representerar en ganska vanlig proteströrelse inom
amerikansk politik. Recessionen och de ekonomiska svårigheterna har
drabbat många människor hårt och gjort dem ängsliga och oroliga.
Rörelsen har lyckats utnyttja detta och kanalisera deras vrede och
ilska.

Kännetecknande för Tea Party-rörelsen är hatet mot Washington och
politikerna där. Närmast i skottgluggen står president Barack Obama för
hans sjukvårdsreform och hjälp till storbankerna under krisen. Obama har
tagit på sig en del av skulden för misslyckandet med att nå ut med sitt
budskap men Tea Party-medlemmarna känner sig svikna av staten.

Politiskt sett står rörelsen för en konservativ plattform med betoning
på minskade skatter, minskande av statens inflytande, abortmotstånd,
rätten att bära vapen, samt en närmast religiös vördnad inför
konstitutionen. Skillnaden mot tidigare liknande proteströrelser är att
de lockar anhängare även från demokraterna, och då främst vit
arbetarklass. Många känner inte igen sig i dagens USA.

Värdenostalgi

Tea Party-rörelsen representerar en konservativ radikalisering. Striden
står om definitionen av vad som är det verkliga Amerika. De konservativa
har en värdenostalgisk definition och vill se en återgång till en
förmodad gyllene tid då man fortfarande värderade teman som tradition,
konstitution och bibel. För många är Obamas idéer alltför progressiva,
globala och mångkulturella, säger Mika Aaltola.

Inom republikanska kretsar är man inte odelat positiv inför
uppbackningen från Tea Party-rörelsen. Dess extrema ståndpunkter hotar
att skrämma iväg mittenväljarna och tippa den lilla fördel som partiet
haft i mätningarna inför senats- och kongressvalen den 2 november. Dock
förväntas fortfarande demokraterna backa i valen och Obama förlora
majoriteten över kongressen. I senatsvalet står det fortfarande och
väger.

– Det totala inflytandet kommer minska i takt med att valen närmar sig.
Demokraterna kommer att använda Tea Party-kandidaterna till att måla upp
det republikanska partiet som ideologiskt onåbart och alltför extremt.
Man kan se rörelsen som ett tecken i tiden och det allmänna motståndet i
väst mot mångkultur. Finland har partier med liknande tendenser.