Ulkopoliittisen instituutin ohjelmajohtaja Arkady Moshes kommentoi Hufvudstadsbladetin haastattelussa 30.4. EU:n Venäjään kohdistamia sanktioita. Hän piti sanktioita merkityksettömiä.
Ryska politiker rasar mot nya EU-sanktioner, trots att de enligt experter har föga praktisk betydelse vare sig för Ryssland eller situationen i Ukraina. Separatister intog i går på nytt en myndighetsbyggnad, ohindrade av polisen.
– USA:s och EU:s sanktioner är absolut kontraproduktiva och banala, och kommer att tvinga in den redan kritiska situationen i Ukraina i ett dödläge, sade i går Grigorij Karasin, Rysslands biträdande utrikesminister, enligt nyhetsbyrån RIA.
EU införde i går sanktioner mot ytterligare 15 ryssar. I första hand rör det sig om ryska politiker. Listan publicerades dagen efter att USA ytterligare skärpt sina sanktioner.
Trots att Kreml tidigare viftat bort sanktionerna som betydelselösa, var tonen från det ryska utrikesministeriet i går allt annat än lakonisk. I ett uttalande från ministeriet beskylls EU för att ”gå Washingtons ärenden”.
”(Sanktionerna är) en direkt uppmaning till de lokala nynazisterna att fortsätta sprida laglöshet och förfölja den fredliga befolkningen i sydöstra Ukraina. Skäms de inte?” hette det i uttalandet.
På listan finns fortfarande inte de finsk-ryska ägarna av hockeyklubben Jokerit, bröderna Rotenberg och Gennadij Timtjenko – de är dock med på USA:s sanktionslista. Personer som finns på EU:s lista är däremot Rysslands generalstabschef Valerij Gerasimov och chefen för den militära underrättelsetjänsten GRU, generallöjtnant Igor Sergun. Unionen inför också sanktioner mot biträdande premiärministern Dmitrij Kozak och dumans biträdande talman Ljudmila Sjvetsova.
Dessutom kommer 22 ukrainare, som utreds av de ukrainska myndigheterna för förskingring och andra ekonomiska brott, att få sina tillgångar frysta av EU.
Ingen omedelbar verkan
EU:s sanktioner har ingen direkt betydelse för Ryssland, säger Arkady Moshes vid Utrikespolitiska institutet till HBL.
– Man kan knappast åstadkomma något genom att lägga till fler människor på listan, speciellt eftersom flera av de här personerna inte är sådana som faktiskt fattar besluten.
Moshes tror inte att ens en rysk militär aktion i Ukraina skulle få EU att införa breda ekonomiska sanktioner.
– Situationen har ju redan eskalerat. En borgmästare har utsatts för ett mordförsök, och just nu tar folkmassan över förvaltningen i Luhansk.
Påverkar sanktionerna Finland?
– Inte direkt. Men indirekt har de försämrade relationerna mellan Ryssland och väst en negativ påverkan på Finland.
Utrikesminister Erkki Tuomioja tror inte heller att sanktionerna kommer att ha någon omedelbar verkan för krisen i Ukraina, enligt FNB. Däremot säger han att EU i framtiden kan komma att införa sanktioner också mot företag.
Krisen ser ändå ut att drabba den ryska ekonomin. Ratinginstitutet Standard & Poor’s (S&P) har efter den senaste rundan sanktioner mot Ryssland sänkt kreditbetyget för flera ryska storbolag, inklusive gasjätten Gazprom och oljeproducenten Rosneft, skriver TT. Gazproms och Rosnefts betyg har sänkts med ett steg till BBB-minus, ett steg ovanför skräpstatus. S&P sänkte kreditbetyget för hela Rysslands ekonomi till samma status förra veckan.
Separatister angrep i går en myndighetsbyggnad i Luhansk. Runt 150 personer, varav några var maskerade och använde basebollträn och järnrör, började slå in fönster och dörrar. I går kväll uppgavs att separatisterna avbrutit angreppet, och att en mindre grupp gått in i byggnaden för att förhandla med polisen.
Separatisternas självutnämnde borgmästare Vjatjeslav Ponomarjov i Slovjansk säger till Reuters att ”goda framsteg” har gjorts i förhandlingarna med Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) om frisläppandet av de sju tillfångatagna observatörerna.
– Jag kommer inte att ge någon tidsram, mot bakgrund av att allting hänger på övervakningen av överenskommelsen som vi nått med OSSE-representanterna, säger Ponomarjov. En av fångarna är dansk, och Danmark meddelade i går att man svarar med att sända ett av danska flottans fartyg till antingen Östersjön eller Medelhavet, där det ska ansluta sig till Natos flotta.
– USA:s och EU:s sanktioner är absolut kontraproduktiva och banala, och kommer att tvinga in den redan kritiska situationen i Ukraina i ett dödläge, sade i går Grigorij Karasin, Rysslands biträdande utrikesminister, enligt nyhetsbyrån RIA.
EU införde i går sanktioner mot ytterligare 15 ryssar. I första hand rör det sig om ryska politiker. Listan publicerades dagen efter att USA ytterligare skärpt sina sanktioner.
Trots att Kreml tidigare viftat bort sanktionerna som betydelselösa, var tonen från det ryska utrikesministeriet i går allt annat än lakonisk. I ett uttalande från ministeriet beskylls EU för att ”gå Washingtons ärenden”.
”(Sanktionerna är) en direkt uppmaning till de lokala nynazisterna att fortsätta sprida laglöshet och förfölja den fredliga befolkningen i sydöstra Ukraina. Skäms de inte?” hette det i uttalandet.
På listan finns fortfarande inte de finsk-ryska ägarna av hockeyklubben Jokerit, bröderna Rotenberg och Gennadij Timtjenko – de är dock med på USA:s sanktionslista. Personer som finns på EU:s lista är däremot Rysslands generalstabschef Valerij Gerasimov och chefen för den militära underrättelsetjänsten GRU, generallöjtnant Igor Sergun. Unionen inför också sanktioner mot biträdande premiärministern Dmitrij Kozak och dumans biträdande talman Ljudmila Sjvetsova.
Dessutom kommer 22 ukrainare, som utreds av de ukrainska myndigheterna för förskingring och andra ekonomiska brott, att få sina tillgångar frysta av EU.
Ingen omedelbar verkan
EU:s sanktioner har ingen direkt betydelse för Ryssland, säger Arkady Moshes vid Utrikespolitiska institutet till HBL.
– Man kan knappast åstadkomma något genom att lägga till fler människor på listan, speciellt eftersom flera av de här personerna inte är sådana som faktiskt fattar besluten.
Moshes tror inte att ens en rysk militär aktion i Ukraina skulle få EU att införa breda ekonomiska sanktioner.
– Situationen har ju redan eskalerat. En borgmästare har utsatts för ett mordförsök, och just nu tar folkmassan över förvaltningen i Luhansk.
Påverkar sanktionerna Finland?
– Inte direkt. Men indirekt har de försämrade relationerna mellan Ryssland och väst en negativ påverkan på Finland.
Utrikesminister Erkki Tuomioja tror inte heller att sanktionerna kommer att ha någon omedelbar verkan för krisen i Ukraina, enligt FNB. Däremot säger han att EU i framtiden kan komma att införa sanktioner också mot företag.
Krisen ser ändå ut att drabba den ryska ekonomin. Ratinginstitutet Standard & Poor’s (S&P) har efter den senaste rundan sanktioner mot Ryssland sänkt kreditbetyget för flera ryska storbolag, inklusive gasjätten Gazprom och oljeproducenten Rosneft, skriver TT.
Gazproms och Rosnefts betyg har sänkts med ett steg till BBB-minus, ett steg ovanför skräpstatus. S&P sänkte kreditbetyget för hela Rysslands ekonomi till samma status förra veckan.
Danmark skickar fartyg
Proryska separatister angrep i går en myndighetsbyggnad i den ukrainska staden Luhansk. Attacken skedde då kring 1 000 personer demonstrerade utanför byggnaden. Runt 150 personer, varav några var maskerade och använde basebollträn och järnrör, började slå in fönster och dörrar. I går kväll uppgavs att separatisterna avbrutit angreppet, och att en mindre grupp gått in i byggnaden för att förhandla med polisen.
Separatisternas självutnämnde borgmästare Vjatjeslav Ponomarjov i Slovjansk säger till Reuters att ”goda framsteg” har gjorts i förhandlingarna med Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) om frisläppandet av de sju tillfångatagna observatörerna.
– Jag kommer inte att ge någon tidsram, mot bakgrund av att allting hänger på övervakningen av överenskommelsen som vi nått med OSSE-representanterna, säger Ponomarjov. En av fångarna är dansk, och Danmark meddelade i går att man svarar med att sända ett av danska flottans fartyg till antingen Östersjön eller Medelhavet, där det ska ansluta sig till Natos flotta.
Ny delseger. Separatister i Luhansk i östra Ukraina lyckades i går bryta sig in i ytterligare en myndighetsbyggnad. Liksom så ofta tidigare skedde det utan ingripande från polisen.
Krisen i Ukraina
Artikel:
• Separatister grep förra veckan en grupp på 13 utländska militärobservatörer från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).
• Flera av observatörerna, bland dem en svensk, har släppts fria – nu håller separatisterna sju personer: fyra tyskar, en dansk, en polack och en tjeck.
• OSSE-gruppens uppdrag var att på begäran av myndigheterna i Kiev kontrollera ryska påståenden om ”onormala” ukrainska trupprörelser i östra Ukraina.
• Separatistledare har betecknat gruppen som ”Nato-spioner” som kommer att släppas bara i utbyte mot separatister som gripits av myndigheterna i Kiev.
• Ingen i OSSE-gruppen ska ha burit vapen.
Fakta:
De gripna observatörerna