Förra veckan sade regeringarna i både Sverige och Finland ja till Nord
Streams gasledning genom Östersjön. Farhågorna att ledningen skulle
leda till en förskjutning av maktbalansen i Europa med ett mäktigare
Ryssland är överdrivna, menar Arkadij Mosjes, programdirektör vid
Utrikespolitiska institutet i Finland när Riksdag & Departement
träffar honom i Helsingfors.
– Väst borde sluta vara så panikslaget
när det gäller gasledningen och i stället se det som en relation mellan
jämlikar. Det handlar om ett ömsesidigt beroende. Ryssland kan inte
sluta sälja gas till väst eftersom landet behöver intäkterna för sin
import och väst behöver den ryska gasen, säger han.
Arkadij Mosjes är själv från Ryssland och har ägnat åtskilliga år åt att analysera sitt hemlands agerande internationellt.
Han
beskriver Rysslands handlande som ofta nyckfullt: ibland präglat av ett
enormt självförtroende och ibland präglat av total osäkerhet och en
känsla av isolering. Men när det gäller gasledningen genom Östersjön är
han säker på att det ryska handlandet baseras på främst geopolitiska
och inte ekonomiska överväganden.
– Från rysk sida är det ett rent
politiskt projekt, det ekonomiska intresset är underordnat. Detta
handlar om geopolitik, säger Arkadij Mosjes.
Efter vinterns
problem med dåligt fungerande ryska gasleveranser genom Ukraina har det
ryska intresset för att finna andra exportvägar för sin åtråvärda gas
ökat väsentligt. Ledningen från ryska Viborg till tyska Greifswald har
därför blivit ett mycket hetare alternativ.
– Ryssland är berett att kringgå Ukraina till vilket pris som helst. Därav Nord Stream, säger Arkadij Mosjes.
–
Rysslands främsta intresse är att minska sitt beroende av
transitstaterna, framför allt av Ukraina, som nära nog har ett monopol
på transittrafiken av rysk gas.
Ytterligare ett skäl för att
inte dra för stora säkerhetspolitiska växlar på Nord Stream-affären
handlar om tillgången på rysk gas.
Trots Nord Stream menar Arkadij
Mosjes att andelen rysk gas på den västeuropeiska energimarknaden inte
ökar under överskådlig tid.
Samtidigt fortsätter av allt att döma västs efterfrågan på gas.
Därför kommer västra Europa att fortsätta att söka efter andra gasleverantörer än ryska.
–
För att möta framtida energibekymmer borde EU ha en gemensam
energipolitik och energimarknad. Om den ryska gasen som kommer till
Greifswald omedelbart skulle säljas till högstbjudande på en marknad
skulle de säkerhetsmässiga effekterna vara noll, säger Arkadij Mosjes.
Han betonar också att Nord Stream inte enbart är ett ryskt projekt, även tyska intressen finns med.