Sista åren blir svåra för Obama
Hufvudstadsbladet
Sanna Karlsson
Ulkopoliittisen instituutin ohjelmajohtaja Mika Aaltola kommentoi Yhdysvaltain poliittista tilannetta Hufvudstadsbladetissa 6.11. Aaltolan mukaan presidentti Obamaa pidetään etäisenä ja tylsänä.
Republikanernas klara seger i mellanårsvalet i USA betyder trubbel för president Barack Obama, säger forskare. Maktbalansen har nu skiftat klart och republikanerna kan styra agendan på ett helt annat sätt än hittills.
Polariseringen av politiken i USA bara ökar i och med resultatet från mellanårsvalet. Republikanerna stärkte sin majoritet i representanthuset och tog över majoriteten i senaten – som hittills styrts av demokraterna.
I den amerikanska modellen där den starka presidenten och kongressen behöver varandra för att lagar ska kunna stiftas finns det en risk för att president Barack Obamas två sista år vid makten kommer att bli svåra.
– Republikanerna ökade sin makt på Obamas bekostnad och maktbalansen skiftade klart, säger Mika Aaltola, som är programdirektör på Utrikespolitiska institutet.
Ökat ansvar
Han säger att republikanernas möjligheter att styra agendan är klart bättre än före valet.
Samtidigt ökar också deras ansvar för att politiken i USA över huvud taget fungerar.
– Om parterna inte hittar något sätt att samarbeta kommer Obamas möjligheter att få igenom några som helst förslag att vara dåliga, säger Aaltola som ändå påpekar att det ligger i republikanernas intresse att inte helt lamslå det politiska beslutsfattandet.
– Republikanerna vill visa att de får saker till stånd. Speciellt viktig är frågan om reformen av immigrationslagstiftningen. Presidentvalet väntar om två år och republikanerna behöver vinna invandrarnas röster – så något måste de göra.
Det var blandade signaler i går. Senator Mitch McConnell, som troligen blir talman i senaten, sade att samarbete med Vita huset behövs. Andra republikaner signalerade att de vill riva upp alla viktiga beslut och driva igenom sådant som är viktigt för republikanerna, som sänkta skatter.
Blir det en konfrontation kan det leda till att Obama oftare än nu använder sig av den makt han som president har att utfärda så kallade exekutiva order.
Svårt utrikespolitiskt
Förutom invandring är frihandel ett område där Aaltola ser att Obama och republikanerna kan hitta en gemensam linje – där är Obamas linje mer lik deras än demokraternas.
Det är främst Obamas utrikespolitiska agenda som kan stöta på oöverkomliga hinder, både då det gäller frågan om att förhandla fram ett resultat med Iran och att pressa på Israel för att få till stånd ett fredsförhandlingsresultat i Mellanöstern.
– Om Obamas presidentperiod blir svag kommer kandidaterna i presidentvalet 2016 att vilja visa sig vara starka – de kommer att betona USA:s starka ledarskap och möjligheter att använda vapenmakt vid behov, säger Aaltola.
Grundorsaken till demokraternas förlust ligger i Obamas impopularitet – enligt en sammanställning av flera stora opinionsmätningar är det bara 41,9 procent som tycker att han gör ett bra jobb.
– Han upplevs som distanserad och trist. Hans administration har inte varit stark och utrikespolitiken har varit lite av det ena och lite av det andra.
Att väljarna inte riktigt vet vad de vill bevisas av deras valbeteende, anser Aaltola.
– De tvekar om vad som är den rätta vägen att gå. Det ger inget klart mandat till någotdera partiet att genomföra sin politik, utan balanserar mellan dem båda.
Fakta
• Representanthuset: Republikanerna stärker sin majoritet med ytterligare minst tolv platser. Partiet får minst 243 av de 435 platserna. Demokraterna har säkrat 175 platser. I 17 distrikt var resultatet inte färdigräknat i går kväll.
• Senaten: Republikanerna hämtar in sju platser och tar över majoriteten i den 100 personer starka kammaren. Republikanerna har säkrat 52 mandat och demokraterna 45. I Alaska och Virginia var resultatet inte klart i går. I Louisiana blir det en andra valomgång i december, då ingen kandidat fick över 50 procent av rösterna.
• Guvernörsvalen: Republikanerna har även stärkt sitt styre över USA:s delstater. Minst 31 delstater får nu en republikansk guvernör, vilket är tre fler än tidigare. Demokratiska guvernörer kommer att styra i minst 15 delstater. I Alaska, Colorado, Connecticut och Vermont var resultatet inte färdigräknat i går kväll.
• I USA är det vanligt att presidenter som väljs om ser sin popularitet dyka vid mellanårsvalet under den andra mandatperioden, det vill säga sex år in i styret. Amerikaner kallar det ”The six year-itch” vilket kan översättas med sexårs-klådan.
Källa: Real Clear Politics – TT