Nervöst i Ryssland
Yle Nyheter
Carita Pettersson
Politiskt är det oerhört nervöst i Ryssland just nu . Så lyder flera ledande finländska observatörers bedömningar av läget i Moskva, mot bakgrunden av upploppen i Nordafrika och Mellanöstern och presidentvalet nästa år, Carita Pettersson.
Ryssland är ingen betydelsefull aktör i Mellanöstern eller Nordafrika. I Libyen är det en expresstågsförbindelse som ryssarna projekterat, som nu går i stöpet. Vill man nämna ett specifikt land är det Egypten som Ryssland har haft mest handel med.
Därmed kan det kanske tyckas att det inte är av något större globalt intresse hur man reagerar i Moskva på det som sker i arabvärlden. Men mot bakgrunden av att det hålls ett viktigt presidentval i Ryssland nästa år och att landet otvivelaktigt är en maktfaktor i vår region och vår närmaste granne i öster kanske reaktionerna där inte heller kan betraktas som alltigenom ointressanta.
Dessutom noterar jag att rapporterna om och tolkningarna av Rysslands ekonomi är minst sagt divergerande. Det beror naturligtvis på ur vilket perspektiv man betraktar det hela.
Oljepriset högt
Sällan har utsikterna för rysk ekonomi varit så goda, skriver svenska Affärsvärlden under underrubriken Börstrender. Det finns gott om alternativ för hugade investerare, också om olje- och gasbolagen dominerar den ryska börsen, menar tidskriften med hänvisning till det rekordhöga oljepriset.
En av de observatörer jag har talat med och som på hög nivå kontinuerligt följer med den ekonomiska och politiska utvecklingen i Ryssland hänvisar till ett klassiskt citat: the oil price is never right – oljepriset ligger aldrig på rätt nivå – och avser då bland annat det faktum att stabiliteten är hotad när oljepriset är lågt. Ett högt oljepris innebär å andra sidan att Moskva i regel sitter med händerna i kors och gör mycket litet eller ingenting för att modernisera ekonomin.
Modernisera ekonomin, men hur?
Och en modernisering är det som akut behövs. Den har självklart varit av nöden redan länge, men nu krävs åtgärder till och med av ekonomer i Moskvas inre kretsar.
Katri Pynnöniemi, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors, säger att den allmänna uppfattningen vid ett stort ekonomiskt forum som som bäst idag avslutas i Moskva är att Ryssland snabbt behöver en ny ekonomisk modell. Det finns helt enkelt ingen återvändo till det gångna under nuvarande globaliseringsomständigheter.
Pynnöniemi hänvisar till två ryska forskare, Sergej Aleksasjenko och Jevgenij Jasin, som båda fastslår att det behövs politisk vilja, alternativt kan det hela ske via, som de uttrycker det, politisk konkurrens.
Frågan kan inte vänta till efter valet nästa år, menar de ryska ekonomisterna vid forumet som hålls vid det som på engelska går under namnet Higher School of Economics, ett ryskt institut som grundades år 1992 i Moskva för att sprida kunskap om modernt ekonomiskt tänkande i landet. I konferensen deltar Världsbanken och Internationella Valutafonden.
I en rapport inför konferensen förklarar de ryska ekonomisterna varför den ekonomiska recessionen 2008-2009 drabbade Ryssland alldeles särskilt hård. De yttre orsaker som nämns är att efterfrågan på ryska exportvaror, främst råvaror, sjönk drastiskt och att förändringarna på de globala kapitalmarknaderna gjorde det omöjligt för ryska banker och bolag att få extern finansiering.
De inhemska orsakerna var så att säga de gamla vanliga: svaga institutioner och icke- slutförda strukturreformer, avsaknaden av direkta utländska investeringar, kombinerat med ekonomisk överhettning. Ryssarna medger med andra ord nu att man behöver utländska investeringar.
Nervös stämning
Det råder en oerhört nervös stämning i Moskva, intygar de observatörer jag talat med, med en mun. Vid utrikespolitiska institutet tolkar Katri Pynnöniemi de ryska ekonomerna upprop och krav på ekonomiska reformer som att man ger den nuvarande politiska ledningen en chans att agera, samtidigt som man antyder att ett regimskifte kunde föra med sig klart bättre investeringsförutsättningar. Enligt Pynnöniemi är investeringsklimatet allt annat än gott.
Den finländska industrin har inte lagt märke till större förändringar för egen del, vilket av allt att döma betyder att det inte heller skett nämnvärda förbättringar.
Tidskriften Affärsvärlden igen menar att det vanligen drivs en expansiv finanspolitik under och inför valår och att presidentvalet nästa år därför bara ökar tillväxten. Men det är i så fall ett resultat som inte påverkar de ekonomiska strukturerna på sikt.
Politiken styr ekonomin
Att politik och ekonomi samverkar är en självklarhet i de flesta samhällen, men där statskapitalism råder är förhållandet i det närmaste incestuöst. Ryssland i dag är en form av statskapitalism där kretsen kring Kreml genom sin politiska position kontrollerar enorma ekonomiska tillgångar, bland annat energimonopolet Gazprom.
Om du vill göra an stor affär behöver du en stor politiker, om du vill göra en liten affär behöver du en liten politiker, sa liberalpolitikern Grigorij Javlinskij en gång till mig i Moskva. Och när kreativitet och innovationer i dagens globaliserade klimat förutsätter öppna landskap och allt oftare öppna koder säger det sig självt att den politiska vilja som krävs för genomgripande ekonomisk förnyelse i Ryssland sannolikt lyser med sin frånvaro, om inget oförutsett inträffar.
Enligt Katri Pynnöniemi påverkar Libyen och arabvärlden situationen i Ryssland indirekt. Inbördeskriget och den internationella interventionen i Libyen påskyndar diskussionen om att det är viktigt och nödvändigt att ändra den ekonomiska basen som är helt beroende av energitillgångar.
av Carita Pettersson
Därmed kan det kanske tyckas att det inte är av något större globalt intresse hur man reagerar i Moskva på det som sker i arabvärlden. Men mot bakgrunden av att det hålls ett viktigt presidentval i Ryssland nästa år och att landet otvivelaktigt är en maktfaktor i vår region och vår närmaste granne i öster kanske reaktionerna där inte heller kan betraktas som alltigenom ointressanta.
Dessutom noterar jag att rapporterna om och tolkningarna av Rysslands ekonomi är minst sagt divergerande. Det beror naturligtvis på ur vilket perspektiv man betraktar det hela.
Oljepriset högt
Sällan har utsikterna för rysk ekonomi varit så goda, skriver svenska Affärsvärlden under underrubriken Börstrender. Det finns gott om alternativ för hugade investerare, också om olje- och gasbolagen dominerar den ryska börsen, menar tidskriften med hänvisning till det rekordhöga oljepriset.
En av de observatörer jag har talat med och som på hög nivå kontinuerligt följer med den ekonomiska och politiska utvecklingen i Ryssland hänvisar till ett klassiskt citat: the oil price is never right – oljepriset ligger aldrig på rätt nivå – och avser då bland annat det faktum att stabiliteten är hotad när oljepriset är lågt. Ett högt oljepris innebär å andra sidan att Moskva i regel sitter med händerna i kors och gör mycket litet eller ingenting för att modernisera ekonomin.
Modernisera ekonomin, men hur?
Och en modernisering är det som akut behövs. Den har självklart varit av nöden redan länge, men nu krävs åtgärder till och med av ekonomer i Moskvas inre kretsar.
Katri Pynnöniemi, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors, säger att den allmänna uppfattningen vid ett stort ekonomiskt forum som som bäst idag avslutas i Moskva är att Ryssland snabbt behöver en ny ekonomisk modell. Det finns helt enkelt ingen återvändo till det gångna under nuvarande globaliseringsomständigheter.
Pynnöniemi hänvisar till två ryska forskare, Sergej Aleksasjenko och Jevgenij Jasin, som båda fastslår att det behövs politisk vilja, alternativt kan det hela ske via, som de uttrycker det, politisk konkurrens.
Frågan kan inte vänta till efter valet nästa år, menar de ryska ekonomisterna vid forumet som hålls vid det som på engelska går under namnet Higher School of Economics, ett ryskt institut som grundades år 1992 i Moskva för att sprida kunskap om modernt ekonomiskt tänkande i landet. I konferensen deltar Världsbanken och Internationella Valutafonden.
I en rapport inför konferensen förklarar de ryska ekonomisterna varför den ekonomiska recessionen 2008-2009 drabbade Ryssland alldeles särskilt hård. De yttre orsaker som nämns är att efterfrågan på ryska exportvaror, främst råvaror, sjönk drastiskt och att förändringarna på de globala kapitalmarknaderna gjorde det omöjligt för ryska banker och bolag att få extern finansiering.
De inhemska orsakerna var så att säga de gamla vanliga: svaga institutioner och icke- slutförda strukturreformer, avsaknaden av direkta utländska investeringar, kombinerat med ekonomisk överhettning. Ryssarna medger med andra ord nu att man behöver utländska investeringar.
Nervös stämning
Det råder en oerhört nervös stämning i Moskva, intygar de observatörer jag talat med, med en mun. Vid utrikespolitiska institutet tolkar Katri Pynnöniemi de ryska ekonomerna upprop och krav på ekonomiska reformer som att man ger den nuvarande politiska ledningen en chans att agera, samtidigt som man antyder att ett regimskifte kunde föra med sig klart bättre investeringsförutsättningar. Enligt Pynnöniemi är investeringsklimatet allt annat än gott.
Den finländska industrin har inte lagt märke till större förändringar för egen del, vilket av allt att döma betyder att det inte heller skett nämnvärda förbättringar.
Tidskriften Affärsvärlden igen menar att det vanligen drivs en expansiv finanspolitik under och inför valår och att presidentvalet nästa år därför bara ökar tillväxten. Men det är i så fall ett resultat som inte påverkar de ekonomiska strukturerna på sikt.
Politiken styr ekonomin
Att politik och ekonomi samverkar är en självklarhet i de flesta samhällen, men där statskapitalism råder är förhållandet i det närmaste incestuöst. Ryssland i dag är en form av statskapitalism där kretsen kring Kreml genom sin politiska position kontrollerar enorma ekonomiska tillgångar, bland annat energimonopolet Gazprom.
Om du vill göra an stor affär behöver du en stor politiker, om du vill göra en liten affär behöver du en liten politiker, sa liberalpolitikern Grigorij Javlinskij en gång till mig i Moskva. Och när kreativitet och innovationer i dagens globaliserade klimat förutsätter öppna landskap och allt oftare öppna koder säger det sig självt att den politiska vilja som krävs för genomgripande ekonomisk förnyelse i Ryssland sannolikt lyser med sin frånvaro, om inget oförutsett inträffar.
Enligt Katri Pynnöniemi påverkar Libyen och arabvärlden situationen i Ryssland indirekt. Inbördeskriget och den internationella interventionen i Libyen påskyndar diskussionen om att det är viktigt och nödvändigt att ändra den ekonomiska basen som är helt beroende av energitillgångar.
av Carita Pettersson