Samarbetsministern har mer medvind än Europaministern
Vasabladet
Viveca Dahl

När farorna med EU-samarbetet nu ligger i öppen dager förbättras prognoserna för nordiskt samarbete.


Mera, mera, mera, sa Alexander Stubb och fyrade av ett leende in i tv-kameran. Han intervjuades av Sveriges tv härom dagen, med anledning av att han var på plats under Almedalsveckan i Visby, den stora politiska sommarshowen i Sverige.


Det vår utrikeshandelsminister vill ha mera av är nordiskt samarbete. Det är givet i och med att det nordiska samarbetet hör till hans minsterportfölj. Men han är också Europaminister.


Det fanns en tid, inte alltför avlägsen, när speciellt finländare tenderade att se på det nordiska samarbetet som passé, av marginell betydelse i EU-Finland. Men när farorna med EU-samarbetet nu ligger i öppen dager förbättras prognoserna för nordiskt samarbete.


Stöd för sin strävan hittar ministern i en färsk rapport, Norden 2020, red Teija Tiilikainen och Kaisa Korhonen, utgiven av Utrikespolitiska institutet i Helsingfors. Rapportens budskap är att Norden borde uppdatera sina samarbetsstrukturer, sina politiska mål och strategiska visioner under de närmaste tio åren.


Det faktum att de fem nordiska länderna inte sitter i samma båt i vissa centrala avseenden (EU, Nato, euron) hämmar samarbetet. Men forskarna bakom rapporten tycker sig höra ett eko av kalla kriget. Det verkar som om de nordiska länderna fortfarande ser det som omöjligt att prioritera nordiskt samarbete framom andra strategiska allianser.


De nordiska EU-medlemmarna har också förhållit sig försiktigt till nordiska allianser inom EU. Men forskarna påpekar att den tid då regionala allianser inte sågs som så önskvärda sedan länge är förbi, Nu finns snarare en beställning på alternativa ledarskap inom EU, för att balansera upp den starka axeln Frankrike-Tyskland.


Rapporten avslutas med rekommendationer om vad som kunde göras på global nivå, på EU-nivå och på regional nivå. Några exempel:


Norden bör skapa en gemensam brand för nordiska lösningar på områden där vi av tradition är starka: skogsbruk och fiske, informationsteknologi, jämlikhet och fredsarbete.


Fler gemensamma nordiska ambassader och konsulat, gemensamma representanter i multilaterala organsationer. gemensamma nordiska handelskamrar.


Vår neutrala image i förhållanden till klyftan mellan “nord” och “syd” – speciellt synlig i klimatförhandlingarna – kunde komma till större nytta.


En gemensam stödjepunkt i Bryssel, som skulle driva gemensamma nordiska intressen, borde byggas upp. Liksom en nordisk grupp i Europaparlamentet.


Störst samarbetsmöjligheter ser forskarna ändå på nära håll, kring Östersjön och i den arktiska regionen. I det arktiska området borde Norden främja samarbete framom den kapplöpning om resuser som tycks vara förestående.


Enligt en opinionsundersökning som Oxford Research gjorde 2010 ser 78 procent av nordborna antingen positivt eller mycket positivt på nordiskt samarbete. Nordiska samarbetsministern Stubb har mera medvind i ryggen än Europaministern Stubb.


För att säga det på det språk som ibland tillåts ta onödigt stor plats också i nordiska sammanhang: Get on with it, Stubb! Sätt igång.