Forskare varnar för falsk Natodebatt
Hufvudstadsbladet
Peter Buchert

Institute researcher Hanna Ojanen discussed Finland’s proposed role in Iceland’s air surveillance in Hufvustadsbladet on 1 November. According to her, the mission would mean both deeper Nordic cooperation and a move closer to NATO.  

 

Regeringen kallar uppdraget på Island för fördjupat nordiskt samarbete. Oppositionen kallar det ett trick för att slussa Finland närmare Nato. – Båda förenklar verkligheten, säger forskaren Hanna Ojanen.

Natoanhängarna framställer övervakningen av Islands luftrum som fördjupat nordiskt samarbete. Motparten ser det som fördjupat Natosamarbete.

– I verkligheten är det både och, säger Hanna Ojanen, säkerhetspolitisk expert vid Utrikespolitiska institutet.

Ojanen ger försvarsminister Carl Haglund (SFP) rätt då han talar om finsk-svenska militärövningar under norskt kommando i isländskt luftrum som utvecklat nordiskt samarbete.

– Försvarssamarbetet har blivit en del av det traditionella nordiska samarbetet. Det har integrerat de nordiska länderna mycket mer än det övriga Europa, säger hon.

Jussi Niinistö (Sannf) i riksdagens försvarsutskott anser att Finland närmar sig Nato om vårt flygvapen jobbar gratis åt Nato. Ojanen ger också honom rätt.

– Det vore oerhört behändigt för Nato att anlita partnerländer.

Nato uppmuntrar sina medlemmar att samarbeta djupare, bland annat av kostnadsskäl. Enligt Ojanen har Nato ytterligare ett skäl att be Finland och Sverige ställa upp.

– Nato ser Norden som bevis för att försvarssamarbete kan intensifieras. Nato tar gärna äran åt sig för det. Vi vet att tätare försvarssamarbete skulle ha varit omöjligt utan en lång tradition av nordiskt samarbete, men hela världen förstår inte att det inte är Natos förtjänst.

Finland nästan i Nato

Enligt opinionsmätningarna säger finländarna alltjämt nej till Natomedlemskap. Jussi Niinistö sade i går till Yle att regeringens prat om nordiskt samarbete bara är en dimridå för tätare Natosamarbete.

Försöker regeringen lirka oss närmare Nato tills vi är så insyltade att vi enbart kan vinna på medlemskap, Hanna Ojanen?

– Det är nog mer komplext än så. Det är svårt att säga när vi skulle gå över gränsen. Finland och Sverige är redan bland de mest aktiva och kompatibla länderna Nato samarbetar med. Vi kan inte komma mycket närmare utan att kliva in.

Ojanen tror, med ett visst förbehåll, mer på en annan slags Natomarknadsföring.

– Att visa på att Natos verksamhet kan vara vettig och stärka säkerheten i Norden, att visa att Nato inte bara är en militärallians som drar in sina medlemmar i avlägsna konflikter. Det kunde göra Nato attraktivt.

Men, säger hon, just i det fysiska avståndet till uppdraget eller krishärden ligger en knepig paradox.

– Om Nato gick in i Mali vore det lättare för Finland att ställa upp för det är så avlägset. Ju närmare uppdragen kommer – Island är ganska nära, för att inte tala om Baltikum – desto känsligare blir det. Det är ett allmänt drag i vår Natodebatt.

Sannolikt skulle uppdraget på Island bli en rutinövning, men för att göra en till synes enkel fråga riktigt svår pekar Ojanen på ytterligare en dimension i problematiken.

– Alla som säger att uppdraget är bara nordiskt samarbete eller bara Natosamarbete har fel. Internationella organisationer är inte längre alternativ till varandra. Det går inte att sära på dem, de går allt mer in i varandra, och det betyder konkret att de samordnar uppdrag, oberoende av vem som är medlem i vilken organisation.

Bildtext:
– Övervakning. Utrikesministrarna Villy Søvndal från Danmark, Erkki Tuomioja från Finland och Carl Bildt från Sverige kunde konstatera att det inte råder total enighet inom länderna vad övervakningen av det isländska luftrummet anbelangar. tor wennström