Slutspurt i kamp om ansvarstyngd FN-stol
Hufvudstadsbladet
Sanna Karlsson

Institute Programme Director Mika Aaltola comments in Hufvudstadsbladet on Finland’s attempt to gain membership of the UN Security Council. 


 


I tio år har det varit Finlands mål att säkra en plats i FN:s säkerhetsråd. I oktober avgörs hur det går för projektet som blivit hela det politiska Finlands hjärtefråga. För att lyckas krävs både kohandel och poäng i skönhets-tävlingen, konstaterar FN-ambassadören Jarmo Viinanen. 
– Finland har mycket goda chanser att ta en plats i säkerhetsrådet, tror utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP) men varnar för att ta ut segern i förskott.
– Man vet ju aldrig, det är ganska vanligt att ett land får rikligt med löften om stöd, men att rösterna är färre än det antal man väntat sig. Inte ens skriftliga löften håller alltid.
Det var redan 2002 som Finland anmälde sitt intresse för en plats i FN:s säkerhetsråd 2013 – 14. När FN:s generalförsamling i slutet av oktober röstar om medlemskapet har Finland använt såväl tid, prestige som en hel del pengar på att nå målet, som blivit något av en nationell angelägenhet. I Finlands grupp – Västeuropa och övriga – står två platser på spel och kandidaterna är tre: Finland, Luxemburg och Australien.
Finlands rykte som en god världsmedborgare, erkända stöd till fredsbyggandet i världen och kända finländares prestationer i FN ger pluspoäng enligt Tuomioja, medan minus är biståndets nivå och planerna på att lägga ned ambassader.
Stöd oss, så stöder vi er
Men det handlar inte bara om vad Finland gör eller inte gör. Såväl Luxemburg som Australien lobbar hårt för sina medlemskap. Finlands FN-ambassadör i New York, Jarmo Viinanen, varnar för att undervärdera lilleputlandet Luxemburg.
– Det kan vara lätt att tro att ett så litet land inte har en chans, men så är det inte alls. Kampen om rösterna är hård.
Det som talar för Luxemburg är att landet var med och grundade FN men aldrig har suttit i säkerhetsrådet. Landet hör också till de få som ger över 0,7 procent av bni i bistånd. Viinanen säger att det dels handlar om kohandel, vilket är den rådande normen inom FN-systemet, och dels om image.
– Kohandel hör till. Vissa länder lovar stödja oss om vi stöder dem i något annat val. Om vi redan har arrangemang i deras viktiga frågor så ger de sin röst åt konkurrenterna. Men alla länder ställer inte upp kandidater i de olika valen, och därför handlar det också om en skönhetstävling.
Australien kom med i tävlingen mycket senare än de andra, men dåvarande premiärminister Kevin Rudd har åkt runt som en skottspole och bränt mellan 12 och 15 miljoner euro på kampanjen – att jämföra med Finlands 2 miljoner euro totalt. Men nu är Rudd avpolletterad och oppositionen starkt kritisk till kampanjen.
I Finland är konsensusen kring vikten av ett medlemskap däremot väldigt stark. Statsledning, riksdag, tjänstemän och till och med de finländska företagen har slutit upp för att driva det finländska medlemskapet.
– Om man anser att världen ännu inte är i gott skick och man vill göra den bättre och tryggare så är det här bästa möjligheten att påverka. Då måste man ta ansvar, också för obehagliga frågor som kan komma, säger utrikesminister Tuomioja.
I New York spinner FN-ambassadören Jarmo Viinanen vidare på samma tråd:
– Samma fråga kan man ställa över huvud taget när det gäller utrikespolitik – varför ska vi ha ambassader till exempel? Men om vi vill vara med och fatta beslut som är viktiga för alla – också Finland – så måste vi vara med och bära ansvaret.

”Bra att vara osynlig”
Forskaren Mika Aaltola på Utrikespolitiska institutet ser den hårda kampanjen som en del av en klar strategi för att få in Finland i de organ där besluten fattas. Utdelningen är möjligheten att få igenom egna initiativ, ökat ansvar och större synlighet.
– Kanske öppnas dörren till Vita huset när Finland inte bara är ett tråkigt nordiskt land bland många.
Men Aaltola ser också risker med en plats i säkerhetsrådet.
– Finland kan hamna i en otrevlig sits och ses som delaktigt i internationella kriser på ett annat sätt än vi är vana vid. Ibland kan det vara bra att vara osynlig.
Tuomioja avfärdar de farhågorna.
– Vi har varit med i säkerhetsrådet två gånger tidigare. Svåra frågor kan man inte undvika.
För ett litet land kan det vara svårt att lyfta upp egna frågor på agendan, men FN-ambassadör Viinanen säger att Finland kan påverka genom att lyfta upp viktiga teman oberoende av vilken kris eller vilken fråga som dyker upp i säkerhetsrådet. Flaggskeppen är fredsmäklande och frågan om kvinnor, fred och säkerhet.
– Till exempel när säkerhetsrådet förnyar mandaten för operationer som i Afghanistan, Libyen eller Kongo så har vi bjudit in kvinnor från olika organisationer som har fått ge sin syn på frågan.
Och Tuomioja lyfter upp en konkret fråga som Finland vill påverka: reformen av FN:s säkerhetsråd så att rådet blir mer representativt.
– Säkerhetsrådet måste utvidgas. Det måste komma in fler permanenta medlemmar så att samtliga världsdelar är representerade, men de nya kan inte få vetorätt. Helst skulle jag ta bort vetorätten helt, men det är orealistiskt.