Institute Director Teija Tiilikainen comments on the conclusions of the EU summit in an interview with the newspaper Hufvudstadsbladet on 30.6.
Euroledarna fortsätter på vägen från ländernas eget ansvar mot ett gemensamt. Och samtidigt mot gemensam kontroll.
Spanien och Italien fick vad de ville på toppmötet i Bryssel – hjälp
utan att utsättas för EU:s och IMF:s hårda sparprogram. I framtiden kan
räddningsfonden ESM stödja banker direkt i stället för bara stater. Det
betyder att lånen inte syns i Spaniens statsskuld och sannolikheten
sjunker att hela landet måste söka hjälp.
Italiens premiärminister Mario Monti krävde att ESM och EFSF skulle
kunna köpa statsobligationer för att få ett krislands räntor att sjunka.
I utbyte mot den hjälpen måste landet uppfylla de ekonomiska mål som
EU-länderna tidigare kommit överens om, men slipper nya sparprogram och
kontrollanter från EU, IMF och Europeiska centralbanken.
Finland har varit emot fler befogenheter för krisfonderna.
Statsminister Jyrki Katainen (Saml) säger ändå att Finland inte behövde
göra några stora eftergifter.
– Den permanenta krisfonden har kvar sin ställning som borgenär i
första hand, så som det har varit hittills, sade han till FNB.
Den frågan har varit viktig för Finland. Eftersom det inte gäller den
tillfälliga krisfonden som ska stödja Spanien i början kommer Finland
att kräva säkerheter för den delen av lånet. Enligt Yle vill också
Nederländerna ha säkerheter från Spanien.
Efterlyser strikta villkor
Vesa Kanniainen, professor i nationalekonomi på Helsingfors
universitet, tycker det är rätt att räddningsfonden ska få stödja banker
direkt.
– Men metoden är fel om pengarna ges i form av lån. ESM-fonden borde få aktier i bankerna.
Villkoren för hjälpen har inte specificerats. Kanniainen efterlyser
strikta villkor, som att bankledningen byts ut och pengarna inte går
till bonusar.
Han tycker inte att räddningsfonderna ska få köpa statsobligationer för att sänka ländernas räntor.
– Då minskar lusten att få ordning på den egna ekonomin, och det måste krisländerna göra.
Han välkomnar beslutet om en gemensam banktillsyn.
– Men den hjälper inte mot den akuta krisen.
Räntorna på krisländernas statsobligationer sjönk tack vare toppmötesbesluten, men Kanniainen tror det är tillfälligt.
Utrikespolitiska institutets chef Teija Tiilikainen ser mötets resultat som nya små steg mot mer gemensamt ansvar.
– Alla fördrag bygger på att varje stat ansvarar för sina egna
skulder och inte betalar för andra. Men under den ekonomiska krisen har
länderna gått steg för steg i den motsatta riktningen.
Först grundades stödfonderna och nu får de fler befogenheter. Men med
det gemensamma ansvaret följer också gemensam kontroll i form av den
gemensamma banktillsynen.
– Det är ett steg mot djupare integration. Det är lätt och befogat att börja där, för det behövs bättre kontroll.
Tillväxtpaketet ser hon som ett sätt att beakta franska presidenten François Hollandes krav.
– Men det innehåller inte mycket nytt.
Mötet diskuterade också rådspresidenten Herman Van Rompuys visioner
för EMU och gav honom i uppdrag att utarbeta en mera konkret och
tidsbunden vägkarta före årsskiftet. Tiilikainen väntar sig en
intressant diskussion under hösten, speciellt om hur medlemsländernas
folkvalda ska få mer att säga till om i EU-frågor.
Oppositionen emot
Oppositionen i Finland ratar resultaten från EU-toppmötet. Enligt den
borde hela riksdagen sammankallas för att behandla mötesresultaten,
enligt FNB.
Riksdagens stora utskott, som har hand om EU-frågor, sammanträder på
måndag morgon och statsminister Jyrki Katainen (Saml) ska då redogöra
för toppmötets beslut.
Riksdagsledamoten Mauri Pekkarinen (C) riktade i går hård kritik mot Katainens agerande på mötet.
– Det förefaller som om euroländerna, bland dem Finland, är beredda
att genomföra en stor principiell ändring, det vill säga att rikta
direkt stöd till banker i kris. Min personliga uppfattning är att
statsminister Katainen inte hade riksdagens fullmakt för ett sådant
avgörande, framhöll han i ett pressmeddelande.
Katainen höll inte med om Pekkarinens bedömning.
– Man måste ha överseende med personer i hemlandet som inte har
särskilt bra möjlighet att följa vad som händer. Det är svårt att
begripa att några fullmakter skulle ha överskridits. Det här gick
alldeles enligt planerna, sade statsministern.
Den sannfinländska medlemmen i stora utskottet Pietari Jääskeläinen
ansåg att Finland inte klarade av att försvara sina ståndpunkter på
mötet.
– Man har gått helt i de sydeuropeiska ländernas ledband, ur
krisfonden ges det pengar till vad som elakt kan kallas korrumperade
länder, sade Jääskeläinen.
Enligt hans mening måste man snabbt utreda vilka fördelar och nackdelar ett utträde ur eurosamarbetet skulle ge Finland.