Omvänt hade nog varit bäst
Hufvudstadsbladet
Yrsa Grüne

Hufvudstadsbladet wrote on July 21st about the SuomiAreena event in Pori, where FIIA organised a discussion on European security policy.

Efter att ha följt med ett par av de säkerhetspolitiska debatterna på Finlandsarenan förar veckan har mina misstankar besannats: folket vill diskutera Nato och vill veta mer.

Det är alltså inte så som vissa politiker ibland låter förstå, att det är medierna som haussar upp frågan.

Så varför inte ge folket vad det vill ha? Finlandsarenan är den bästa platsen tills vidare för att utveckla medborgardeltagandet i viktiga frågor, det är ett unikt tillfälle för vem som helst att få veta mer om det som känns angeläget för just den personen eftersom vem som helst kan delta, ackreditering behövs inte. Men det kunde bli ännu bättre.

I den panel som leddes av Utrikespolitiska institutets direktör Tei­ja Tiilikainen, ställdes frågan hur kriget i Ukraina påverkar Finlands och Europas politik. Ironisktnoggavs svaret på den frågan i den andra debatten som leddes av Petteri Väänänen, tidigare journalist vid Yle.

Att det blev så handlar om att utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken är nära knutna till varandra, i synnerhet i tider av kris.

Ukraina har flyttat upp frågan om ett eventuellt Natomedlemskap för Finlands del åtskilliga pinnhål. Det är bra helt enkelt för att det gör det svårare att servera generaliseringar och ”Paasikivis linje” för att vifta med hotbilder och argumentera för ett nej.

Vad man kunde ha gjort i Ukrainadebatten var att göra det helaomväntoch öppnat med att låta publiken ställa frågor. De politiker och den UM-tjänsteman som satt i panelenhadekunnat framföra sina synpunkter ändå i samband med svaren.

Den andra debatten som handlade om Finlands försvar gick enligt ett lite annat mönster än vanligt när det gäller paneldebatter. Sju personer i en panel brukar leda till en viss ytlighet. När deltagarna kallades fram en och en in­nan de bänkade sig på scenen blev koncentrationen bättre. Också den tid som gavs – en timme och femton minuter – bidrog till en bättre substans.

Och frågorna? Ja, de gällde främst Nato. Svaren tog förhoppningsvis kål på åtminstone några vilseledande påståenden. Som att ett Natomedlemskap skulle ersätta behovet av ett eget trovärdigt försvar. Det gör det inte, Nato har inga egna styrkor och det är en sak om tål att upprepas.

Eller att Natomedlemskapet skulle innebära skyhöga avgifter. Det gör det inte, enligt både försvarsministern och den blivande kommendören för försvarsmakten betyder inte ett Natomedlemskap att försvaret bara har råd med slangbössor i framtiden och satte en prislapp på ett eventuellt medlemskap.

Låt folket oftare ställa sina frågor. Då får vi en sundare debatt.

© Hufvudstadsbladet