Tea Party blev maktfaktor
HBL
Peter Al Fakir

Det började som en folklig proteströrelse mot politikerna i Washington med spridda demonstrationer runt om i USA. Men i dag har the Tea Party movement blivit en maktfaktor inför de kommande valen till kongressen.

När Tea Party-anhängaren Christine O’Donnell besegrade partiveteranen Mike Castle i de republikanska primärvalen för Delaware inför senatsvalet, sände det chockvågor genom det amerikanska etablissemanget. O’Donnell hade tidigare mest gjort sig känd i medierna genom kontroversiella uttalanden om masturbation och häxkonst, och därigenom blivit något av en driftkucku för talkshower. Men uppbackad av kungamakaren Sarah Palin, före detta senator för Alaska, borde hennes genomslag inte ha kommit som en överraskning. I flera andra primärval har Tea Party-medlemmar segrat på liknande vis.

Amerikansk proteströrelse

Mika Aaltola är akademiforskare på Utrikespolitiska institutet och expert på nordamerikansk inrikespolitik:

– Tea Party representerar en ganska vanlig proteströrelse inom amerikansk politik. Recessionen och de ekonomiska svårigheterna har drabbat många människor hårt och gjort dem ängsliga och oroliga. Rörelsen har lyckats utnyttja detta och kanalisera deras vrede och ilska.

Kännetecknande för Tea Party-rörelsen är hatet mot Washington och politikerna där. Närmast i skottgluggen står president Barack Obama för hans sjukvårdsreform och hjälp till storbankerna under krisen. Obama har tagit på sig en del av skulden för misslyckandet med att nå ut med sitt budskap men Tea Party-medlemmarna känner sig svikna av staten.

Politiskt sett står rörelsen för en konservativ plattform med betoning på minskade skatter, minskande av statens inflytande, abortmotstånd, rätten att bära vapen, samt en närmast religiös vördnad inför konstitutionen. Skillnaden mot tidigare liknande proteströrelser är att de lockar anhängare även från demokraterna, och då främst vit arbetarklass. Många känner inte igen sig i dagens USA.

Värdenostalgi

Tea Party-rörelsen representerar en konservativ radikalisering. Striden står om definitionen av vad som är det verkliga Amerika. De konservativa har en värdenostalgisk definition och vill se en återgång till en förmodad gyllene tid då man fortfarande värderade teman som tradition, konstitution och bibel. För många är Obamas idéer alltför progressiva, globala och mångkulturella, säger Mika Aaltola.

Inom republikanska kretsar är man inte odelat positiv inför uppbackningen från Tea Party-rörelsen. Dess extrema ståndpunkter hotar att skrämma iväg mittenväljarna och tippa den lilla fördel som partiet haft i mätningarna inför senats- och kongressvalen den 2 november. Dock förväntas fortfarande demokraterna backa i valen och Obama förlora majoriteten över kongressen. I senatsvalet står det fortfarande och väger.

– Det totala inflytandet kommer minska i takt med att valen närmar sig. Demokraterna kommer att använda Tea Party-kandidaterna till att måla upp det republikanska partiet som ideologiskt onåbart och alltför extremt. Man kan se rörelsen som ett tecken i tiden och det allmänna motståndet i väst mot mångkultur. Finland har partier med liknande tendenser.