Inbördeskrig Libyen
Hur ska Finlands beslut att inte delta i flygoperationerna i Libyen tolkas? Forskaren Charly Salonius-Pasternak hävdar att Finland nu ändrat sin utrikespolitiska linje.
Forskaren Charly Salonius-Pasternak på Utrikespolitiska forskningsinstitutet beskyller de finländska politikerna för oklarhet om orsakerna till att inte delta i flygoperationen över Libyen. Han säger att finska nationella intressen fått gå före ett stöd till FN och före skyddet av civila libyer. Enligt honom har den finska utrikespolitiska ledningen inte heller tillräckligt tydligt talat om för finländarna hur man resonerat.
Salonius-Pasternak räknar upp fyra plausibla orsaker till beslutet: operationen i Libyen har inget tydligt uttalat mål och sådana projekt har man lärt sig att akta sig för, ett deltagande skulle förstöra Finlands möjligheter att agera fredsmäklare, operationen ger ingen synlig utrikes- och säkerhetspolitisk nytta, ett deltagande skulle kosta för mycket.
”Klokt stå utanför”
Martti Koskenniemi, professor i folkrätt vid Helsingfors universitet, ser inget problem med själva beslutet att inte delta i flygoperationen.
– Det är exceptionellt, men det finns inga regler att tillämpa i sådana här fall. Om Finland är med eller inte har ingen betydelse för själva operationen. Det enda skälet att vara aktiv skulle vara att flagga för sitt intresse att delta i den västliga alliansen eller en Natooperation, säger Koskenniemi som snarare ser Libyen som ett enskilt fall än bevis för en ny utrikespolitisk linje.
– Beslutet är inget principiellt och kan inte generaliseras.
”För snabba slutsatser”
Utrikespolitiska institutets direktör Teija Tiilikainen delar inte Salonius-Pasternaks tolkning, att Finlands utrikespolitiska linje håller på att ändras. Däremot tycker också hon att den utrikespolitiska ledningen borde motivera sina säkerhetspolitiska beslut mer öppet.
– Jag skulle inte dra så långtgående slutsatser. Vi deltar inte i flygoperationerna, men samtidigt har Finland signalerat beredskap att delta i framtiden. Vi har inte sagt nej till att skicka i väg trupper.
Förlorar Finland en position som medlare genom att delta i Libyen – operationen?
– Det är en svår fråga att ta ställning till. Tar man en synlig roll för eller emot någon i en kris så kan man fråga sig att hur trovärdig man är som medlare. Detta enligt teoriboken, men i dagens värld får till och med FN göra både och. Dels ger man lov till en operation som riskerar människoliv, dels tar man medlarrollen i många kriser, säger Tiilikainen.
– Finland har alltid varit försiktigt vid högriskoperationer och här kan det gå illa, man kan få offer.
På senare år har de nordiska länderna talat om att fördjupa det nordiska försvarssamarbetet. Nu går man olika vägar. Varför?
– Nu hänvisar Norge och Danmark till sitt Natomedlemskap. Skillnaden mellan Sveriges och Finlands inställning bottnar i svenskarnas nya försvarsstrategi. Sverige har en försvarsreform på gång. Man satsar allt mer på internationella uppdrag. Finland håller fast vid den gamla dokt- rinen om det territoriella försvaret och deltar bara om landet har råd. Sverige var från början rätt ivrigt att delta här, men Finland måste fundera på kostnaderna och Libyen blir ett sekundärt fält.
Vilket är då Finlands moraliska ansvar?
– När FN:s säkerhetsråd enhälligt kommit till att krisen kräver internationella åtgärder närmar man sig FN:s kärna. Det är för den rollen FN en gång skapades. Det förpliktar ju medlemsstaterna till något, men inte är det meningen att FN ska diktera hur vi agerar. Visst har vi en moralisk förpliktelse att stödja FN.
En av Pasternaks andra kolleger på UPI, forskaren Timo Behr, är expert på EU:s relationer till Mellanösternländerna. Han ser moraliska argument för en intervention i Libyen som ett besvärligt kapitel.
– Om ett land går med i interventionen med moraliska argument försätter man sig lätt i en mycket problematisk situation. Då skapar man ett moraliskt tvång att ingripa också när följande land i regionen hamnar i samma situation, säger han.
Behr kommer från Tyskland, ett av de länder som också ställt sig utanför den västerländska koalitionen. Kritiken mot beslutet har varit stark.
– I Tyskland tänker man ofta att landet ska gå med majoriteten och vara en del av en västerländsk gemenskap.
Behr säger att Finland förmodligen kan vara till nytta när återuppbyggnaden av Libyen ska ske eller när humanitär hjälp behövs.
– Men interventionen är svår för att läget i Libyen är väldigt kaotiskt och det är oklart vilka rättigheter FN-resolutionen egentligen ger. Alltså är det oklart hur långt länderna kan tvingas sträcka sig, säger han.
Behr har redan tidigare talat om problemet med att EU gärna vill se en demokratisk process i arabvärlden, men en process enligt europeisk standard.
– Över huvud taget är frågan om ifall vi ska hänga ihop som en enhetlig västlig majoritet fel ställd. Den rätta frågan är hur vi kan hjälpa Libyen att bygga sin framtid. Om vi på allvar är intresserade av landets framtid kan vi till exempel inte kräva en demokratimodell som vi själva måste få godkänna.
Behöver understöd. Muammar Gaddafis styrkor har tvingat de illa utrustade rebellerna på reträtt i Libyen. EPA / All over press / KHALED ELFIQI