Hård minoritet ångrar ingenting
Hufvustadsbladet
Sanna Karlsson

In an interview by the daily Hufvudstadsbladet on 18 October, Institute Researcher Charly Salonius-Pasternak commented on the possible willingness of republicans to compromise in the follow-up negotiations of the achieved budget deal.

Text below in Swedish

 

 

Republikanerna tvingades backa och godkänna en budgetöverenskommelse som knappt gav dem något alls – utom vikande opinionssiffror. Men kärnan av Tea Party-politiker vägrar anse att den har förlorat.

Efter 16 dagar av nedstängda federala myndigheter och bara några timmar kvar att nå lånetaket gav republikanerna med sig. USA fick ett nytt lånetak och en tillfällig budgetlösning. Men det är bara en tillfällig respit – skuldtaket ska lyftas på nytt i början av nästa år.

Analyserna går isär om det betyder en ny hård kamp eller om de senaste veckorna gjort att fler republikaner är redo att kompromissa. USA-experten Charly Salonius-Pasternak på Utrikespolitiska institutet tror inte att kompromissviljan ökat.

– Jag ser inte någon förändring som skulle få de här 30 – 40 hårdföraste i den så kallade ”Hell No”-falangen (Nej för helvete-falangen) att ändra sig. De har fått hård kritik nu, men också stöd av sina egna väljare. De har ingen orsak att ändra sig.

Samma analys gör Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet. I en intervju för nyhetsbyrån TT säger han att den nuvarande krisen troligen gjort de mest extrema konservativa mer omedgörliga.

– De ser kompromisser som denna som ett nederlag och anser att det berodde på att de inte stod upp tillräckligt för sina idéer, så det är stor risk att de blir ännu mer omedgörliga och kompromisslösa.

Värre nästa gång
Åsard tror att låsningarna kan bli ännu större nästa gång.
– De riktigt stora problemen har man inte tagit tag i och då handlar det främst om hur man ska få ner budgetunderskottet till rimliga nivåer, säger Erik Åsard och förklarar att det kommer att kräva att båda partierna kompromissar med sina absoluta hjärtefrågor.
– För republikanerna handlar det om att behöva gå med på att höja vissa skatter och för demokraterna gäller det reformering eller till och med nedskärningar i välfärdssystemet. Det kommer att bli mycket svårt.Charly Salonius-Pasternak tror att det kan vara en fördel att det inte är så långt kvar tills skuldtaket ska höjas nästa gång.
– Det kan vara en fördel att folk minns hur det var den här gången. Jag tror att det nästa gång kommer att handla mer om att fixa i det tysta än offentligt.
Rädslan för att förlora sitt mandat gör enligt Charly Salonius-Pasternak att många mer moderata republikaner är ovilliga att kompromissa.
– Många är livrädda för att förlora sitt mandat – inte till demokraterna men till mer hårdföra republikaner. Det innebär att en konservativ minoritet inom minoriteten får en otrolig makt.
Men det finns de som vill ha mer samarbete. Representanthusets Aaron Schock från Illinois sade att det nu behövs en koalition av dem som är villiga att kompromissa.

Obama vägrade vika
Demokraterna spelade med hårdare tag än vad man är van vid, uppbackade av opinionsmätningar som från början visade att folket ansåg att republikanerna var skyldiga till nedstängningen. Nästan 75 procent skyllde i slutändan på de konservativa.
President Barack Obama sade konsekvent nej till alla kompromisser. Hade Obama gett efter nu hade han knappast fått något mera av vikt uträttat under sin presidentperiod, tror Salonius-Pasternak. Han säger att det också handlar om principer.
– Det handlar om en djupt ideologisk fråga: systemet går helt fel om en minoritet kan idka utpressning för att ändra lagar som gått den lagliga vägen, som godkänts av kongressen, Högsta domstolen och ännu välsignats i ett val.

Budgetkrisen USA

Fakta
• Kongressen har godkänt en lag som möjliggör för myndigheter att öppna på nytt och som innebär att USA:s regering kan ta upp nya lån för att finansiera underskott och lån som förfaller.
• Lagen ger dock endast tillfällig respit. Den 15 januari löper den tillfälliga finansieringen av USA:s statsapparat ut, och den 7 februari slår USA åter i skuldtaket utan en ny överenskommelse.
• Oron över de kommande problemen fick dollarns värde att sjunka och Wall Street öppnade också med sjunkande siffror efter överenskommelsen.
• Nedstängningen orsakade problem för den franska flygplanstillverkaren Dassault. Försenade leveranser kan påverka bolagets resultat, uppgav en bolagskälla.

Citat:

”Tror man att man har fått svaren från högre makter, då kan man ju inte kompromissa för då har ju de andra fel.”

Erik Åsard

Professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet

Bildtext:
– Backar inte. Den konservativa republikanska senatorn Ted Cruz kritiserade den republikanska ledningen för att ha ”gett upp kampen”, men vägrar kalla slaget förlorat. Cruz ses som en av arkitekterna bakom budgetkrisen.

© Hufvudstadsbladet