Ulkopoliittisen instituutin tutkija Charly Salonius-Pasternak kommenterade i en intervju för Hufvudstadsbladet 28.9. värlssamfundets agerande i Syrien-frågan.
FN:s vapeninspektörer börjar sina inspektioner av Syriens kemvapenarsenal redan på tisdag – det enades FN:s antikemvapenorgan OPCW om i går i Haag. Samtidigt röstar säkerhetsrådet om den första Syrienresolution som också Ryssland och Kina är med på.
Vad betyder det då att säkerhetsrådet i natt samlades för att rösta om en första resolution efter två och ett halvt års konflikt? Forskaren Charly Salonius-Pasternak på Utrikespolitiska institutet – hur viktigt är det att få till stånd en resolution?
– Jag skulle säga mycket viktigt, både för världssamfundet och för de civila i Syrien, även om resolutionen inte handlar direkt om dem.- Det är viktigt för världssamfundet att visa att man äntligen agerar officiellt tillsammans för Syrien. Så gott som alla har varit involverade i landet – men inte tillsammans; en del har skickat miljoner till motståndarna medan andra stöder president Bashar al-Assad.
Vad betyder det för FN:s trovärdighet att det äntligen blir en resolution?
– Det är viktigt för FN, även om kritikerna, helt befogat, kommer att säga att den långa väntan visar att systemet inte fungerar. Samtidigt måste man vara realistisk och komma ihåg att FN gör precis det medlemmarna är redo att göra. Att de här fem länderna nu har kommit överens om vad man ska göra kan vara positivt gällande andra problem som de här länderna måste lösa, som de bilaterala relationerna mellan USA och Ryssland.
– Att de nu hittat något slag av kompromiss kan stödja en bredare politisk lösning, även om det självklart är syrierna som sist och slutligen måste bestämma.
Det är mycket tal om kapitel 7 – vad är det för något och varför är det viktigt?
– Det hänvisar till FN-stadgan. Mycket kort och koncist: det är just kapitel 7 som möjliggör användningen av andra maktmedel och i sista hand militärt våld. Om man får en resolution under kapitel 7 som har någorlunda klart språk så har man i princip sagt att man lagligt kan agera med militärt våld – jämfört med vad Obama skulle ha gjort för några veckor sedan. Det är orsaken till att det diskuteras så mycket. Ryssland vill inte att man skriver en blankofullmakt på förhand utan kräver en ny resolution.
För bara tre veckor sedan var det vapenskrammel och attackplaner , nu finns ett avtal om kemvapen och ett resolutionsutkast. Vad betyder det för Obama och USA?
– I USA blir Obama kritiserad nästan oberoende av vad han gör. Men jag skulle säga att det här är ett bevis för att Obama inte på riktigt ville slå till med militära medel – drönare är en annan fråga – och inte ha ett krig till i Mellanöstern.
– När det kom en genuin möjlighet att inte attackera vara han tillräckligt pragmatisk och flexibel för att säga att vi provar det här.
Vad tror du om möjligheterna att få till stånd en övergångsregering och en fredlig lösning – är det möjligt?
– I och med att stormakterna tvingats diskutera frågan så är det möjligt att speciellt Ryssland och USA kommit in i processen om att samarbeta – så jo, absolut. Jag tror de är redo att satsa på det om de kan få de olika grupperna i Syrien med på det. Det verkar ju som om elva grupper gått samman med gemensamma krav om en sharia- stat, men det kan göra det lättare att diskutera med tanke på eventuella fredskonferenser.- Det kan också vara al-Assads bästa möjlighet att se till att han och hans familj inte alla blir slaktade. Det är den bästa möjligheten när man i teorin inte insisterar på att han avgår utan ordnar val som han har en teoretisk chans att vinna.