Färre för Nato
Hufvudstadsbladet
Peter Buchert

Utrikespolitiska institutets forskare Charly Salonius-Pasternak kommenterade i en intervju för Hufvustadsbladet 6.4. reservistförbudets enkät om Nato-medlemskap samt förbundets inställning till inriktningen av den finska försvarsbudgetens nedskärningar.

 

Också reservisternas intresse för ett Natomedlemskap avtar. De flesta vill hålla dörren på glänt hellre än att kliva in eller att stänga den.

Andelen reservister som vill att Finland går med i Nato har minskat från 40 till 30 procent på fem år, enligt Reservistförbundets enkät.

– Tilltron till Nato kan ha försvagats av att alliansen sparar kraftigt, säger Reservistförbundets ordförande, riksdagsledamoten Mikko Savola (C).

I höstas stöddes Natomedlemskap av 25 procent av hela folket. Reservisterna har generellt varit mer Natotillvända än gemene man, men nu verkar skillnaden suddas ut.

– Vi ser samma mönster bland reservisterna som hos hela folket. Å andra sidan står vi redan så nära Nato som man kan utan att vara medlem, säger riksdagsledamoten och Natoanhängaren Esko Kurvinen (Saml).

Också forskaren Charly Salonius-Pasternak ser enkäten spegla folkopinionen. Att enkäten visar att Natosympatierna är störst bland de äldsta reservisterna med den högsta militära utbildningen överraskar inte.

– Överstarna och generalerna har troligtvis en bättre uppfattning om Finlands försvarsförmåga och om Nato. De ser inte längre Nato som ett spöke. Reservisterna över lag står någonstans mellan stammisarna och den allmänna opinionen.

Glömmer bort hur man gör

När Finland går mot 2020-talet äventyras försvarsförmågan om anslagen minskar. Reservisterna accepterar inga nedskärningar i försvarsbudgeten.

– Försvarsanslagen bör beviljas skilt från allt annat. Efter det kan man se var staten kan spara, säger Savola.

Om försvaret ändå måste spara mer vill reservisterna slopa sjörövarjakter och Afghanistaninsatser. Repövningarna får däremot inte röras.

– Det visar att de inte förstår hur lite det internationella kostar och hur stor nyttan är. Krishantering är en del av vår utrikespolitik. I Afghanistan har vi kunnat testa sådant vi aldrig kunde göra hemma oberoende av hur många repövningar vi hade. Det ena ska inte ställas emot det andra, säger Salonius-Pasternak.

Reservisterna är bekymrade över sin kompetens då många av dem inte har varit på repövning på 10 – 15 år.

– Det är ett av försvarets största problem, säger Olli Nyberg på Reservistförbundet.