'Hoten sätt att stärka makten'
Österbottens Tidning
Joakim Snickars

Utrikespolitiska institutets direktör Teija Tiilikainen kommenterade i en intervju för Österbottens Tidning 3.4. Nordkoreas hotfulla retorik. Tiilikainen ansåg att hoten är ett sätt för den nya ledaren Kim Jong-un att förstärka sin makt. Hon ansåg det föga troligt att Nordkorea går till anfall.

 

Att Nordkorea spänner sina militära muskler är den nya ledaren Kim Jong-uns sätt att förstärka sin maktposition. Ett konkret angrepp från landets sida är ändå inte sannolikt. Det säger Teija Tiilikainen, direktör på Utrikespolitiska institutet.
Trots att den extremt isolerade diktaturen Nordkorea har skärpt tonen mot omvärlden och skramlar med sina vapen mer högljutt än på länge har Teija Tiilikainen svårt att tro att någon konkret ?attack kommer att genomföras.–?Visst skapar de aktuella planerna i landet en obehaglig känsla. Vad retoriken bygger på är svårt att säga. Men det finns för närvarande inga starka tecken på att något märkvärdigt kommer att ske.
–Att komma med militära hotbilder är den nya ledaren Kim Jong-uns sätt att förstärka sin maktposition. Men samtidigt torde det i Nordkorea finnas en medvetenhet om den egna kapaciteten och de starkare motkrafter man möter om man startar någonting, säger Tiilikainen.
Vad har du för uppfattning om Kim Jong-un?
–Det är till exempel svårt att veta vilken världsbild den nya ledaren har och hur mycket av hans tänkande som bygger på egna funderingar. Man har inte heller någon aning om vilken slags expertis han omger sig med.
–Enligt Yles nyhetssändningar är själva språkbruket i Nordkorea oerhört absurt och diplomatiskt inkorrekt jämfört med de normer som gäller inom internationell politik.
Världen fortsätter att med spänning följa USA:s reaktion på utvecklingen på den koreanska halvön. Tiilikainen poängterar att det finns andra dimensioner som gäller makttransformationen i USA och supermaktens förbindelser till sina allierade i Asien.
–Till exempel är relationen mellan Nordkorea och Kina viktig i sammanhanget med tanke på Kinas blivande roll i den internationella ekonomin, säger Teija Tiilikainen.
Nordkoreas konflikt med omvärlden
•Starka spänningar mellan den slutna kommunistiska diktaturen Nordkorea och kapitalistiska Sydkorea har funnits ända sedan Koreakriget avslutades för 60 år sedan. Sedan dess råder det vapenvila. Tekniskt sett är länderna fortfarande i krig.
•Konflikten har trappats upp vid olika tillfällen från 1990-talet och framåt. 2010 sänkte Nordkorea ett sydkoreanskt krigsfartyg vilket bland annat ledde till brutna förbindelser mellan länderna och hårda sanktioner från både USA och EU.
•I början av 2013 har spänningarna eskalerat återigen. Nordkorea har nyligen riktat ?militära hot mot Hawaii, Guam och västra USA. Landet har också utfört en kärnvapensprängning i februari.
•Den senaste nyheten är att Nordkorea meddelar att man startar en kärnreaktor som har varit nedlagd i sex år. Reaktorn har tillverkat plutonium för kärnvapenprov. Källa: Dagens Nyheter