Utrikespolitiska institutets programdirektör Mika Aaltola analyserade i en intervju för Hufvudstadsbladet 28.1. Förenta staternas president Barck Obamas prestationer.
Barack Obama håller sitt tal till nationen i natt, nu för femte gången. Efter problem med Obamacare, ekonomisk kris och nedstängning av statsapparaten, är Obamas rykte något skamfilat. Men med ett ekonomiskt uppsving kan hans tre sista år vid makten vända trenden.
I dag håller USA:s president Barack Obama sitt årliga tal till nationen. Det kommer efter en tid av rekordlåga opinionssiffror, och stora problem med att få registreringen för Obamas banbrytande hälsovårdsreform att fungera. Tidpunkten innebär också ett brytningsskede i utrikespolitiken. USA:s armé packar de sista flyttlådorna i Irak, och förbereder sig på att dra sig ur Afghanistan, och för första gången på åratal finns en dialog mellan Washington och Iran.
På inrikesfronten är det tudelade stämningar bland demokraterna. Republikanernas och Tea Party- rörelsens obstinata blockeringspolitik och ovilja till kompromisser har varit en mardröm för Vita huset. Bland demokraterna har missnöjet med Obamas otaliga eftergifter öppnat dörren för liberala, vänstersinnade opinionsbildare, som New York-borgmästaren Bill de Blasio och Massachusettssenatorn Elizabeth Warren.
Pragmatiker
Efter fem år vid makten är bilden av Obama grumlig, och hans presidentskap kännetecknas av ett konstant dödläge i kongressen, som bland annat ledde till nedstängning av den amerikanska statsapparaten i höstas. Hans stora triumf, hälsovårdsreformen Obamacare, har dragits ner i smutsen på grund av inadekvata webbsidor. Det stora vallöftet 2008, att stänga fånglägret i Guantanamo Bay, ser inte ut att infrias. Å andra sidan har USA under de senaste sex åren inte gått ner sig till anklarna i internationella konflikter.
– Då det gäller utrikespolitiken har Obama varit en pragmatiker. Han har saknat en stark ideologisk linje, och den utrikespolitiska riktningen har varierat beroende på vilket land USA haft att göra med i en given situation. På det sättet har han varit en väldigt traditionell amerikansk president, säger forskaren Mika Aaltola på Utrikespolitiska institutet i Finland.
Detta är en stark kontrast till George W. Bush, som enligt Aaltola efter 11 september-attacken körde en mycket uttalad kampanj för att demokratisera Mellanöstern och Arabvärlden.
– Obama har varit en president som på många fronter normaliserat förhållandena till andra länder.
Skulle Obamas presidentskap ta slut i dag, skulle han på hemmafronten framför allt kommas ihåg som USA:s första afroamerikanska president, och som en symbol för att den sociala rörligheten fortfarande utvecklas, säger Aaltola.
Hämmad av kongressen
– Obama har blivit starkt associerad med den ekonomiska krisen, och beroende på hur man tycker att han skött den, kan han säkert ses i både positivt och negativt ljus. Jag tror att om två år, då hans mandatperiod tar slut, kommer han i större grad att kopplas samman med ett ekonomiskt uppsving, som en ”goda tiders president”, menar Aaltola.
Rani-Henrik Andersson vid Helsingfors universitet menar att då det gäller inrikespolitiken, så är det hälsovårdsreformen som är Obamas främsta milstolpe.
– Oberoende av om man gillar den eller inte, så är det en sådan reform som kommer att förändra det amerikanska samhället på lång sikt, och förhoppningsvis bidra till att jämna ut de sociala klyftorna.
Inför dagens tal tror Andersson också att arbetslösheten blir ett stort tema. Arbetslösheten har sjunkit under Obamas tid som president, och om han lyckas få till stånd några åtgärder för att minska långtidsarbetslösheten, kan också det bli ett positivt eftermäle. Problemet är det republikanskt dominerade representanthuset, som enligt Andersson knappast godkänner några extra anslag för arbetslösheten.
– Obama kommer säkert också att bli ihågkommen för att han under den senare delen av sitt presidentskap ständigt varit tvungen att kämpa mot en obstinat kongress.
Hårt ansatt. Barack Obamas popularitet har fått lida både på grund av dödläge i kongressen och på grund av en ekonomisk kris. En ljusning kan dock vara i sikte.
Politik
Artikel:
Januari 2009: Barack Obama svärs in som USA:s första svarta president, med stora löften om förändring och hopp.
Februari 2009: För att rädda banker, finansinstitut och företag från kollaps, godkänner Obama ett stimulanspaket på nästan 800 miljarder dollar.
Oktober 2009: Obama tilldelas Nobels fredspris.
Mars 2010: Lagen om hälsovårdsreformen Obamacare ratificeras av Obama, men dess slutgiltiga utformning blir mål för het debatt under de kommande åren.
November 2010: Republikanerna vinner majoritet i kongressens representanthus, vilket är början på tre år av envis blockeringspolitik.
Maj 2011: Amerikanska specialstyrkor spårar terroristledaren Osama bin Laden i Pakistan och dödar honom.
Augusti 2011: För första gången är färre än 40 procent av amerikanerna nöjda med hur Obama sköter sitt jobb.
December 2011: De sista amerikanska stridstrupperna lämnar Irak
Juni 2012: Högsta domstolen förkastar alla klagomål mot hälsovårdsreformen.
November 2012: Obama segrar i presidentvalet mot republikanska Mitt Romney.
April 2013: Det första terrorattentatet i USA sedan 11 september-attacken inträffar under Boston Marathon, med tre dödsoffer som följd.
Juni 2013: Afghanska trupper tar över ansvaret för säkerheten i Afghanistan.
Juni 2013: Edward Snowden läcker uppgifter om NSA:s övervakning till pressen.
Oktober 2013: På grund av bråk om skuldtaket tvingas kongressen stänga ned statsmaskineriet i flera veckor.
Januari 2014: Hälsovårdsreformen träder i kraft, men problem med webbsidorna gör att få kan registrera sig.
Fakta:
Fem år som president
Citat:
”Han har saknat en stark ideologisk linje, och den utrikespolitiska riktningen har varierat beroende på vilket land USA haft att göra med i en given situation.”
mika aaltola
Utrikespolitiska institutet i Finland