De mest våldsamma upploppen i Kina på decennier ledde till blodbad på
gatorna i Ürümqi. Nu har Kina lagt locket på om händelserna.
Minst
156 människor har dödats och 800 har skadats i upploppen mellan
minoritetsbefolkningen uigurerna och den kinesiska militären som
urartade i söndags.
Protesterna uppges ha nu spridit sig till
den närliggande staden Kashgar, där 300 uigurer demonstrerade i kväll,
enligt BBC. Inga upplopp har ägt rum där.
– Kina eftersträvar att fredligt kontrollera uigurerna – men misslyckades, säger Matti Nojonen vid Utrikespolitiska institutet.
Nojonen befarar att händelserna i Ürümqi kan leda till tillspetsad situation.
– Vi vet inte till vilka åtgärder Kinas regim tillgriper mot uigurerna i fortsättningen.
Uppgifterna från de våldsamma sammandrabbningarna i staden Ürümqi i den nordvästra provinsen Xinjiang är mycket knappa.
– Hela staden är satt i undantagstillstånd, sade ett ögonvittne till Reuters.
Internet har blockerats, trafiken i staden har spärrats av och säkerhetsstyrkorna har tagit över makten på gatorna.
Upploppen
fick sin början då flera tusen uigurer mobiliserades till vad de själva
kallade för en fredlig demonstration på Ürümqis gator. Men Kinas
nyhetsbyrå Xinhua uppger att demonstranternas avsikter allt annat än
fredliga. Uigurerna ska ha burit knivar på sig och tänt eld på över 260
bilar och förstört över 200 affärer och hus.
Inga tillförlitliga
uppgifter finns om vilka som dödats i kravallerna. Både uigurer och
hankineser misstänks ha fallit offer för ett av de mest våldsamma
händelserna i Kina efter blodsbadet på Himmelska fridens torg år 1989.
– Massakrerna kommer att fortsätta. Det kommer att hända igen. Folket har inget val längre, säger den uiguriska författaren Kaiser Abdurusul till svenska TT.
Kina
beskyller uigurdemonstranterna för att ha varit ute efter att orsaka
kaos. Exiluigurernas ledare Rabiya Kadir och rörelsen Uiguriska
världskongressen pekas ut som bovarna bakom dramat.
Uigurer i exil hävdar i sin tur att den kinesiska regimen överreagerade på protesterna och tog till vapen.
Varför uppstod kravallerna just nu?
–
Uigurerna kan ha valt att pricka in demonstrationerna nu då världens
ledare samtidigt samlas för G8-toppmötet i Italien, säger Matti
Nojonen, som är sakkunnig i Asien-politik vid Utrikespolitiska
insitutet.
Kinas president Hu Jintao anlände till Italien i söndags.
–
Om uigurerna enkom var ute efter våldsamheter vet vi ändå inte.
Upploppet i Ürümqi är en följd av händelserna i en sydkinesisk
leksaksfabrik i juni, då två uigurer miste livet i en strid med
hankineser.
– Det var droppen som fick bägaren att rinna över.
Kina har tillsvidare inte pekat ut skyldiga för dödsfallen i fabriken
och inte ens gripit de misstänkta personerna.
Uigurerna förträngs
Enligt Nojonen svarar Kina med ytterst hårda tag på demonstrationer – också mindre.
–
Regimen för en diskriminerande politik i de minoritesbebodda områdena.
Xinjiang-provinsen är autonomt, men Kina har ändå i praktiken styre
över ekonomi och politik. Det inverkar till exempel på uigurernas
chanser att få jobb.
Kinas majoritetsbefolkning, hankineserna,
står för en stark inflyttning i det nordvästra Kina, vilket i sin tur
har försämrat läget för minoriteterna i Xinjiang-provinsen. De
muslimska uigurerna hävdar att Kina förtrycker dem både politiskt,
kulturellt och religiöst.
Partiska källor
De
första uppgifterna om kravallren kom från statlig media, vilket tyder
på att Kina börjat rapportera om incidenter med större öppenhet än
tidigare.
Enligt Matti Nojonen har kommunistregimens informationsförmedling gått in i ett nytt skede.
– Kina har försökt lära sig efter kravallerna med tibetanerna inför OS i fjol, säger Nojonen.
Trots det är det svårt för utländska medier att få reda på exakta uppgifter.
–
Vi kan inte lita på någondera parts källor. Xinjiang-provinsen har helt
stängts för utomstående, säger Nojonen, som ännu på måndagsmorgonen kom
in på provinsens officiella hemsidor på nätet. På eftermiddagen var
sidorna redan nere.