Konkreta villkor tas nu på allvar
Hufvudstadsbladet
Annika Wilms

Finland får gehör för kravet på säkerheter när Greklands nya lån planeras. En orsak kan vara att alla nya idéer behövs då Italien riskerar bli nästa krisland. Utan säkerheter går Finland inte i borgen för nya lån genom EU:s tillfälliga stabilitetsmekanism. Natten till i går kom euroländerna överens om att säkerheter kan komma ifråga ”när det är ändamålsenligt”. Kommissionen ska utreda hur det skulle gå till i praktiken.


Finland har föreslagit att en del av Greklands egendom kunde placeras i ett bolag, vars aktier skulle fungera som säkerhet för ett nytt lån. Finansministeriets konsultativa tjänsteman Martti Salmi säger att kommissionen inte nödvändigtvis utreder just den modellen, men troligen något ditåt.


Alla euroländerna, inte bara Finland, skulle få säkerheter mot sina låneandelar.Har Grekland till räckligt mycket förmögenhet som kan realiseras?


– Jo, 300 miljarder i fastigheter räcker nog, säger Salmi.


Han vill inte svara på vad Grekland själv tycker om tanken. Hittills har de andra euroländerna varit skeptiska mot Finlands krav.


Varför har de ändrat sig?


– Kanske de börjat tro på att vi verkligen måste få säkerheter, så tjatandet har gett resultat.


Juha Raitio, professor i Europarätt vid Helsingfors universitet, tror att Italiens situation kan vara en orsak att EU går med på att utreda frågan. Räntorna på Italiens lån har stigit oroväckande snabbt.


– Italiens ekonomi är för stor för att falla. Euroländernas stabilitetsmekanism skulle inte räcka som verktyg att tackla det. Det här stöder Finlands linje att leta efter nya lösningar för att komplettera mekanismen, säger Raitio.


Förslaget att bolagisera Greklands egendom skulle betyda att euroländerna som fordringsägare skulle kunna övervaka hur egendomen sköts.


– Det kunde övertyga marknaden.


Raitio var överraskad av nyheten att kraven på lånesäkerheter ska utredas. Han trodde euroländerna skulle konstatera att Finland inte får sin vilja igenom, och många andra bedömare trodde likadant. Enligt honom borde det inte gå rent juridiskt. Men nu verkar det handla om vad som går politiskt.


– Jag tror man håller på att skapa en juridisk grund.


Juridiken släpar efter politiken och nu går det så fort att farten skrämmer. Det går inte att förutse vad som händer.


Raitio frågar sig om säkerheterna skulle ha någon betydelse. Finansministeriet har inte gått ut med några detaljer om vilken statsegendom som skulle bolagiseras.


– Vad skulle säkerheterna och deras värde vara, och kan de realiseras till pengar?


Juha Jokela som leder EU-forskningsprogrammet på Utrikespolitiska institutet tror att euroländerna går Finland till mötes för att stabilitetsmekanismen inte ska krascha. Utan Finland kan den inte användas eftersom alla euroländer måste vara med.


– Tidigare var det svårt att föra fram kravet när alla länder inte förstod vad det innebar. Nu har Finland kommit med ett konkretare förslag.


Men Jokela säger att hela frågan om säkerheter kan förpassas till historien om krisen sprider sig till Italien och Spanien.


– Stabilitetsmekanismen räcker inte för att rädda dem och då måste man diskutera en annan politik. Om börskurserna fortsätter sjunka och krisen sprider sig utanför EU är krisen på en helt ny nivå. Då behövs en global lösning där andra stora ekonomier är med. Blickarna kan komma att riktas mot G20-länderna.


Fakta


Lånesäkerheter utreds


• Natten till i går gav eurogruppen ut ett uttalande som upprepade målet att säkra den finansiella stabiliteten i euroområdet.


• Finansministrarna är beredda att ”öka den tillfälliga stabilitetsmekanismen EFSF:s flexibilitet och omfång”, förlänga lånetider och sänka räntor.


• Finansminister Jutta Urpilainen (SDP) sade till medierna i Bryssel att det inte betyder att den tillfälliga krisfonden ska växa.


• Eurogruppen är också beredd på ”ett arrangemang med säkerheter där det är lämpligt” – Finlands krav är alltså med.


• Förslag på hur det ska gå till ska presenteras för ministrarna ”inom kort”. EU-kommissionen ska utreda hur säkerheterna kunde ordnas, sade kommissionär Olli Rehn till medierna i Bryssel.- – – –