Kroatien banar väg för hela Västbalkan
Hufvudstadsbladet
Elisabet Back

Utrikespolitiska institutets forskare Tanja Tamminen kommenterade i Hufvudstadsbladet Kroatiens inträde i Europeiska unionen i juli 2013.


 


Kroaterna väntas säga ett motvilligt ja i dagens folkomröstning om EU-medlemskap. – Jag hoppas på utländska investeringar, säger Ante Lakoš i Zagreb. För EU:s del är medlemskapet en signal till grannländerna om att de har möjlighet att gå samma väg.

– Det blir ett ja i folkomröstningen, men med knapp marginal, säger Ante Lakoš per telefon från Kroatiens huvudstad Zagreb.


Den 34-årige privatföretagaren inom lantmäteri ser positivt på EU, precis som ungefär 58 procent av hans landsmän. Lakoš tror att medlemskapet kommer att göra Kroatien attraktivt för utländska investerare.


– EU-medlemmen Kroatien kommer att ses som ett säkert ställe att investera i. Dessutom är vår valuta redan bunden till euron så vi är ändå beroende av hur det ekonomiska läget utvecklar sig. Det är därför bättre för oss att vara med i EU, så att vi kan ta del av beslutsfattandet och påverka situationen, säger Lakoš.


Han får medhåll av Juha Ottman, Finlands ambassadör i Kroatien och Makedonien.


– Medlemskapet väntas öka det ekonomiska välmåendet, exempelvis genom utländska investeringar och EU-stöd till infrastruktur. EU:s krav på reformer, exempelvis inom rättsväsendet, gagnar också hela landet.


Forskaren Tanja Tamminen vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors ser möjligheter i turismen.


– Den vackra adriatiska kusten är landets viktigaste tillgång, men det finns potential att göra ännu mer pengar. Med hjälp av EU-stöd kan turismen utvecklas, säger Tamminen som är expert på relationerna mellan EU och Västbalkan.


Efter så här fina ja-argument är Ante Lakoš besviken över att många av hans vänner ändå röstar nej.


– De tror att EU kommer att tvinga oss att göra det ena och det andra, minska våra skeppsvarv och kvotera vårt jordbruk och fiskande. Mitt argument är att vi inte lyckats lösa många av våra problem själva, trots att det är tjugo år sedan självständighetskriget.


Ottman bedömer också att EU-regleringar och ökad konkurrens från EU-länder kan orsaka svårigheter just inom jordbruket och varvsindustrin.


– Å andra sidan kan priserna i Kroatien tvingas ner eftersom landet ligger nära EU-länder med lägre prisnivåer, säger Ottman.
Kroatisk hjälte EU:s förbrytare

En annan orsak till EU-motståndet bottnar i det fem år långa kriget som följde på att Kroatien förklarade sig självständigt från Jugoslavien 1991.


– De som protesterar mot EU på gatorna anser att vi förlorar den självständighet som vi just har fått, säger Lakoš.


Samtidigt har EU gjort sig impopulärt genom att villkora medlemskapet med att kroatiska krigsförbrytare och korrupta politiker ställs inför rätta. Andra krav är att den serbiska minoritetens rättigheter tryggas och en gränstvist med Slovenien ska lösas.


Muträttegången mot den tidigare premiärministern Ivo Sanander pågår. Den kroatiske generalen Ante Gotovina utlämnades till domstolen i Haag och dömdes till 24 års fängelse i april i fjol.


Han straffades för en operation 1995 då omkring 200 000 etniska serber fördrevs från den kroatiska provinsen Krajina. Uppgifterna om hur många som mördades skiftar mellan ett drygt hundratal och tusentals.


– Här i Kroatien är han en hjälte, den som befriade landet. Men det är ju alltid så med krig, man tycker att det är den andra sidan som begått förorättarna. Många kroater kopplar i alla fall ihop EU med Haag och därför är de arga, säger Lakoš.
Kroatien blir modell

De kroatiska politikerna är däremot rörande eniga om att EU är det enda rätta. De har kämpat med ansökningsprocessen sedan 2003. Processen avslutades för drygt en månad sedan då EU:s 27 stats- och regeringschefer skrev under anslutningsfördraget med Kroatien. Om folket säger ja blir Kroatien medlem den 1 juli 2013 – det andra medlemslandet från forna Jugoslavien, efter Slovenien.


Genom att godkänna Kroatien vill EU signalera att unionen inte glömt sina löften om medlemskap till länderna i regionen, enligt forskaren Tanja Tamminen.


– Länderna på Västbalkan har befarat att det är slut med utvidgningen. Kroatien blir nu förebilden som kan visa de andra vad de måste göra för att bli medlemmar. Medlemskapet kommer att snabba upp processen i de andra länderna, säger Tamminen.


Det tror också ambassadör Ottman.


– Kroatien väntas ha positiva effekter på reformpolitiken i de övriga länderna på Västbalkan.


EU vill också visa att unionen är stark nog att ta så här viktiga beslut trots att både unionen och Kroatien befinner sig mitt i den ekonomiska krisen, enligt Tamminen.


– Kroatien är så litet att det inte kommer att ha särskilt stor ekonomisk betydelse för EU. Däremot är det ett viktigt steg mot det långsiktiga målet där hela Västbalkan ska med i EU, säger Tamminen.


Hon motiverar vikten av Västbalkan i EU med att EU-medlemskap stabiliserar regionen. Nu kostar den EU mycket pengar i form av krishantering och utvecklingsbistånd.
EU har lärt sig läxa

Kroatien är ett relativt välbärgat land jämfört med många av grannländerna och Tamminen tror inte att EU kan vänta sig en våg av arbetsmigranter.


– Det finns bra arbetsmöjligheter i de kroatiska städerna så det blir ingen stor skillnad i folkströmmarna. Annat var det när Bulgarien och Rumänien blev medlemmar 2007.


En annan viktig skillnad till de rumänska och bulgariska medlemskapen är att EU den här gången varit strängare med medlemskandidaten. I Bulgarien och Rumänien fanns det fortfarande stor korruption och problem inom rättsväsendet vid EU-inträdet.


– EU tvingades ta itu med det när länderna redan var medlemmar. Den här gången har EU tvingat Kroatien att motverka korruptionen för att få medlemskap. Jag är ganska säker på att vi inte får några obehagliga överraskningar, säger Tanja Tamminen.


EU-medlem nummer 28? Kroatiska fiskare vid den omstridda Piranbukten. Ett av kraven för Kroatiens EU-inträde är att gränstvisten med Slovenien i området ska lösas. Kroatien har arbetat hårt och länge för att blidka EU , och när kroaterna nu går till omröstning blir det troligtvis ja . M en många undrar vad landet egentligen har att vinna på att gå med i en union i ekonomisk kris.


Medlemskap


Yta: 56 594 km2 (En sjättedel av Finlands storlek).


Huvudstad: Zagreb.


Statsskick: Republik. President Ivo Josipovic, premiärminister Zoran Milanovic (båda socialdemokrater).


Befolkning: 4,5 miljoner.


Etniska grupper: 90 % kroater. 4,5 % serber. Övriga bosnier, ungrare, slovener, tjecker och romer.


Majoritetsspråk: Kroatiska.


Största religion: Katolicism.


Medellivslängd: Kvinnor 80 år, män 72 år.


Valuta: 1 kuna = 100 lipa.


Bnp per capita, köpkraftsjusterat: 13 500 euro (2010). Finland 26 000 euro.


Största sysselsättande sektorer: Service över 60 %, industri över 30 %, jordbruk 5 %.


Arbetslöshet: 17,6 % (2010)


Andel av befolkningen under fattigdomsgränsen: 17 % (2008).


Naturresurser: Bland annat olja, kol, bauxit, järnmalm, kalcium, gips, kisel, glimmer.


Exportvaror: Maskiner, textilier, kemikalier, livsmedel, bränsle.


Importvaror: Maskiner, transportutrustning och elektrisk utrustning, kemikalier, bränsle, livsmedel.


Känt i Finland för: Kusten mot Adriatiska havet, med bland annat den medeltida staden Dubrovnik.