Kopplingen mellan kärnkraft och ökad risk för terrorism var ett viktigt tema på skuggmötet i New York. ”Vi var eniga om att den kopplingen måste ges större synlighet”, säger Tarja Cronberg som representerade Finland på mötet.
- Allt plutonium och hög anrikat uran som finns runtom i världen måste lokaliseras.
- Produktionen av höganrikat uran för kommersiella ändamål (forskningsreaktorer med mera) bör stoppas.
- Kopplingen kärnkraft – ökad risk för terrorism måste uppmärksammas mer i offentligheten än hittills.
I Ju fler kärnkraftverk som byggs i världen desto större är risken att terrorister får tillgång till radioaktivt material.
– Det här sambandet kan inte förnekas, säger Tarja Cronberg.
Men det är – inte minst i Finland – inte särskilt populärt att lyfta fram det. Tarja Cronberg har fått artiklar som berört sambandet censurerade.
De Grönas tidigare parti ledare är sedan årsskiftet ordförande för Finlands fredsförbund. I den egenskapen skulle hon förra veckoslutet ha medverkat då Närpesnejdens fredsförening firade sina 80 år.
Men Barack Obama kallade (och betalade resan), så det blev New York i stället för Närpes.
I går var hon tillbaka i Finland efter två dagar av diskussioner om kärnsäkerhet.
Vid sidan av det av Obama initirerade mötet på statsledarnivå – där president Halonen medverkade – hölls nämligen ett parallellmöte för sakkunniga och medborgarorganisationer. Tarja Cronberg var Finlands enda representant på det mötet. Hon var, antar hon själv, in bjuden mer som sakkunnig än som representant för freds förbundet.
Under sina år i Danmark, innnan hon dök upp på den finländska politiska scenen, ledde hon Copri, Köpenhamns fredsforskningsinstitut. Under den perioden skrev hon mycket om bland annat missilförsvar och konvertering av militära anläggningar för civilt bruk.
I sakkunnigmötet deltog, precis som i statledarnas toppmöte, representanter för över 40 länder. Mötesdeltagarna var sammanlagt cirka 200.
– Alla kärnvapenländer var representerade, inklusive länder som Indien och Pakistan. Japan, som på grund av sina kärnkraftverk prducerar mycket plutonium, var också på plats, liksom kärnvapenindustrin och ett antal stora tankesmedjor, säger Tarja Cronberg.
Båda mötena fokuserade på begreppet nuclear security som närmast kan översättas med kärnsäkerhet. Frågan var: Hur förhindra att terrorister får tillgång till radioaktivt material?
– Det här är ett hot som ska tas på allvar, understryker Tarja Cronberg.
Men samtidigt får hotet inte överdrivas till den grad att motåtgärderna slår över i hysteri. Det är trots allt inte helt lätt för icke statliga aktörer att få tag i radioaktivt material.
Mötet mynnade ut i tre beslut om vad som bör göras.
För det första: Allt plutonium och höganrikat uran (det vill säga så kallat fissilt material, lämpligt till bomber) måste lokaliseras.
– Det finns två miljoner kilo plutonium och höganrikat uran runtom i världen, säger Cronberg.
Men det är inte känt var en ganska stor del av dessa två miljoner kilo finns.
Hur stor del är det som är ”försvunnen”?
– Relativt mycket, men inte i miljonklassen.
På mötet i New York berättade exempelvis en norsk forskare om ett överraskande norskt fynd: fyra kilogram plutonium i en källare under en forskningsanläggning.
– Problemet torde vara störst i USA. Men en hel del finns också i Europa. Det gäller för oss att sopa rent framför vår egen dörr innan vi anklagar andra.
Brist på öppenhet från staternas sida försvårar problemet. I och med att radioaktivt material är kopplat til vapenproduktion är många stater inte intresserade av öppenhet i den här frågan.
Medicinska radioaktiva isotoper kan också användas för vapenproduktion. Ett andra osäkerhetsmoment är de atomdrivna ubåtarna.
– Man borde i båda fallen övergå till att använda andra material. Det blir dyrt, men det är möjligt.
För det andra: Produktion av höganrikat uran för kommersiella ändamål (forsknings reak-torer med mera) bör stoppas.
– Då skulle vi bara ha uran produktionen för vapenindustrin kvar. Vapenproduktion sker trots allt under kontrollerade former.
Detta i väntan på nästa steg som enligt Cronberg måste vara en helt kärnvapenfri värld.
För det tredje: Kopplingen mellan civil kärnkraft och risken för terrorism måste lyftas fram i offentligheten på ett mycket synligare sätt än hittills varit fallet.
– Det var ett argument som kom fram mycket starkt under mötet. Man kan inte förneka kopplingen mellan en utbyggnad av kärnkraften och en större risk för att terrorister kommer åt radioaktivt material.
Civil kärnkraft används i dagens läge av ett 30-tal länder. Ytterligare ett 30-tal – många i Afrika och Asien – planerar att ta den i användning.
Nästa månad ska effekterna av FN:s icke-spridningsavtal granskas i FN-högkvarterat i New York. Tarja Cronberg an litas som sakkunnig också då och kommer följaktligen att tillbringa större delen av maj i New York.
Det är ett – sorgligt – faktum att avtalet fungerar dåligt. Kärnvapenteknologin fortsätter att spridas till nya länder.
Det finns 20 000 kärnvapenstridsspetsar i världen. Det överstiger med råge vad som kan anses vara nödvändigt för ett ”trovärdigt förvar”.
– Jag tror att det blir stora förändringar i avtalet, säger Cronberg.