”Merkozy” ei kaihda mitään kriisikeinoja
Hufvudstadsbladet
Andrea Borenius

Utrikespolitiska institutets programdirektör Juha Jokela kommenterade Frankrikes och Tysklands initiativ till att rädda euron.


Politisk kraftmätning och kamp mot skuldkrisen. Duellen mellan Tyskland och Frankrike pågår parallellt med operation Rädda euron. I kläm mellan dem försöker Finland göra sig hört.


Redan inför Brysseldagarna som ska rädda euron har Angela Merkel och Nicolas Sarkozy låtit förstå att Tyskland och Frankrike är ute efter att förändra EU:s grundfördrag. Den vägen vill duon att budgetövervakningen inom unionen ska bli striktare.


Med vilken tidtabell en sådan förändring kan ske är i högsta grad oklart. Detsamma gäller de mindre EU-ländernas inställning till förslaget.


– Jag blir förvånad om grundfördraget inte diskuteras i morgon. Om förslaget går igenom tar EU över en så stor del av den ekonomiska övervakningen att det kommer att leda till en häftig politisk diskussion i Finland, säger Juha Jokela, forskare med EU som specialitet och programdirektör på Utrikespolitiska Institutet.



Jokela tror att Tysklands och Frankrikes svårigheter att dra jämnt bakom kulisserna är Finlands och de andra små ländernas bästa chans att hävda sig.


– I och med att det hela tiden finns vissa meningsskiljaktigheter mellan dem ger det Finland möjligheter att komma med synpunkter och nya förslag, säger Jokela.


Till Finlands synpunkter hör att det är positivt om budgetkontrollen inom EU blir större, liksom också att straffen för dem som inte följer reglerna blir hårdare. Däremot är finansminister Jutta Urpilainen (SDP) en motståndare till två av de punkter som ska diskuteras i Bryssel: att det inte längre krävs enighet för att bestämma om den permanenta krisfonden ESM och att investeraransvaret i fonden slopas.


– Att det inte krävs enhällighet då beslut fattas är mycket oroväckande för Finland, sade Urpilainen i tisdags till Yle.



Rätt tågordning
Enligt de senaste uppgifterna vill Tyskland och Frankrike att budgetdisciplinen blir hårdare mycket snabbt och att den permanenta krisfonden ESM tas i bruk redan på våren. EU:s president Herman Van Rompuy sade i går att han tror att det blir möjligt genom att göra bara mindre förändringar i grundfördraget.


– Euroområdets utveckling mot en verklig ekonomisk union kräver fortsatta åtgärder och ett nytt fiskalt avtal, säger Van Rompey.


Utan att ha sett rapporten som förberetts inför toppmötet är Jokela skeptisk till en alltför snäv tidtabell.


– Om det talas om mars kunde man tänka sig att resten av året går åt till ratifikation, det vill säga till att godkänna förslagen, innan de träder i kraft.


Med tanke på hur länge euroländerna kämpat för att vända trenden uppstår frågan om marknaden nöjer sig med beslut som i praktiken sker på mycket lång sikt.


– Först måste man komma överens om striktare budgetövervakning. Det är en bra tågordning, säger Jokela.



Oklara konsekvenser
Frågorna som ska avhandlas på toppmötet är med andra ord minst sagt brådskande. Jokela är av den bestämda åsikten att beslut måste fattas men är samtidigt oroad över hur bra politikerna är på att bedöma konsekvenserna.


– Att Tyskland och Frankrike tillsammans föreslår förändringar i grundfördraget är en stor sak i och med att de har så mycket att säga till om. Om man ger sig in på det måste man vara medveten om att det är svårt att förutse vilka följderna blir, inte minst då det gäller Europas trovärdighet. Och det är ju som bekant ett problem redan nu.