Republikanerna harvar vidare efter supertisdagen
Hufvudstadsbladet
Elisabeck Back

Utrikespolitiska institutets forskare Charly Salonius-Pasternak kommenterade Förenta staternas republikaners kamp om partiets presidentkandidatur inför supertisdagen.


 


Supertisdagen brukar vara slutspurten mot den republikanska nomineringen för en kandidat och spiken i kistan för resten av aspiranterna. Men inte den här gången. – Historiskt, säger forskaren Charly Salonius-Pasternak vid Utrikespolitiska institutet.

Republikaner i tio amerikanska delstater säger i dag sitt om vem som är den bästa kandidaten att möta Barack Obama i höstens presidentval. Men i övrigt är inget som förut i republikanernas primärval.
– Supertisdagen är viktig, men den här gången är den inte avgörande. Vi kommer inte att veta vem som ska representera partiet i presidentvalet, vilket varit fallet efter de flesta supertisdagar på senare tid, säger Charly Salonius-Pasternak, forskare vid Utrikespolitiska institutet och USA-expert.
I stället går republikanerna en långdragen match, vanligtvis ett kännetecken för demokraternas primärval.
I valet för fyra år sedan drog kampen mellan Barack Obama och Hillary Clinton ut ända till juni. Då var det bara en handfull delstater som ännu inte hade röstat.
– Årets republikanska tävling är historiskt ovanlig. Det beror på att partiledningen inte har kunnat truga en klart legitim kandidat på väljarna. Det här hänger i sin tur ihop med att de konservativa Tea Party-anhängarna inte vill att någon ska säga vem de ska rösta på, säger Salonius-Pasternak.


Ohio i fokus
Trots velandet finns det en delstat som är riktigt viktig att klara sig väl i i dag – Ohio. Delstaten är som ett litet USA med allt från stora städer till landsbygd, från arbetarklass till förmöget folk, från religiöst konservativa till moderater. Den enda grupp som egentligen är underrepresenterad är latinamerikaner.
– Historiskt sett har Ohio haft stor vikt i presidentvalet. För att som kandidat kunna säga att man har en chans att vinna höstens val måste man bevisa att man kan få många röster där. Man måste inte vinna delstaten, men blir valet där en pannkaka så har kandidaten jättesvårt att förklara bort det.
Loppet är för tillfället relativt jämnt mellan moderaten Mitt Romney och moralväktaren Rick Santorum, även om Romney har kammat hem mer än dubbelt så många delegater som Santorum. I dag står hela 437 delegater på spel. För att bli kandidat måste aspiranten få mer än hälften av primärvalets totalt 2 286 delegater, det vill säga minst 1 144 delegater.
Värdekonservativa Newt Gingrich och libertarianen Ron Paul ligger efter, men Salonius-Pasternak tror att de hänger kvar också efter supertisdagen.
– Gingrich har kommit igen två gånger under det här primärvalet så det vore dumt att räkna ut honom.
Att Gingrich, Santorum och Paul kan fortsätta vara med beror till stor del på en ändring i lagen om valfinansiering. Sedan 2010 får organisationer, fackföreningar och privatpersoner ge obegränsat med pengar till sin favoritkandidat.
– Newt Gingrich har en horribel kampanjorganisation, men han har kunnat fortsätta tack vare att han har en casinomagnat till vän. Nyligen donerade den här vännen tolv miljoner dollar till Gingrichs kampanj.
– Ron Paul är så pass annorlunda och har stark uppbackning att han hålls med framöver också.



Medvind kan snabbt bli motvind
Med så här splittrade republikaner infinner sig frågan om det alls är någon idé för republikanerna att sätta tid och pengar på att försöka klå Barack Obama. Så svart-vitt är det ändå inte, enligt Salonius-Pasternak.
– För bara några månader sedan visade opinionsmätningar att Obama var på väg att förlora i höstens val. Nu när ekonomin går framåt och republikanerna smutskastar varandra går det bättre för Obama. Fortsätter det på samma vis så vinner Obama, men det behövs bara en månad då arbetslösheten inte minskar som förväntat så kan det kasta om helt igen.
Frånvaron av starka republikaner säger ändå en del om vilka chanser republikanerna tror sig ha mot Obama. New Jersey-guvernören Chris Christie lyser med sin frånvaro, precis som Jeb Bush – son till president George Bush och president George W Bushs lillebror.
– När det i höstas visade sig hur oinspirerade de republikanska väljarna var inför det existerande kandidatfältet så var det för sent för de kända republikanerna att sätta i gång det enorma kampanjmaskineri som krävs i amerikanska val.
– Dessutom ansågs det säkert som lite väl tidigt med ännu en Bush och guvernör Christie kanske ville bygga upp sin profil i New Jersey lite mer.
En sista möjlighet är att en svart häst dyker upp. Det kan bli aktuellt om ingen av kandidaterna får mer än hälften av delegaterna och aspiranterna inte vill testamentera sina röster.
– I det här skedet tror jag inte på den lösningen, men det är inte omöjligt. Trots allt tror jag att Romney tar hem spelet till slut, säger Charly Salonius-Pasternak.


Valfrågor tre-i-top


Enligt Charly Salonius-Pasternak

• Ekonomi och jobb – ”De här är de enskilt viktigaste frågorna och Romneys starka sida.”


• Utrikespolitik – ”För väljare som velar mellan två kandidater kan de utrikespolitiska idéerna vara avgörande. Jag tror att också många republikanska väljare har insett att aggressivitet ute i världen inte har varit särskilt framgångsrikt.”


• Moralfrågor – ”Ses som Santorums och Gingrichs starka sidor. Republikanerna har trott att det finns mer mark för moralfrågorna än vad det egentligen finns. Majoriteten av väljarna är för abort och registrerat partnerskap för homosexuella.”