”Rysk gasledning är ett geopolitiskt projekt”

Förra veckan sade regeringarna i både Sverige och Finland ja till Nord Streams gasledning genom Östersjön. Farhågorna att ledningen skulle leda till en förskjutning av maktbalansen i Europa med ett mäktigare Ryssland är överdrivna, menar Arkadij Mosjes, programdirektör vid Utrikespolitiska institutet i Finland när Riksdag & Departement träffar honom i Helsingfors.
– Väst borde sluta vara så panikslaget när det gäller gasledningen och i stället se det som en relation mellan jämlikar. Det handlar om ett ömsesidigt beroende. Ryssland kan inte sluta sälja gas till väst eftersom landet behöver intäkterna för sin import och väst behöver den ryska gasen, säger han.
Arkadij Mosjes är själv från Ryssland och har ägnat åtskilliga år åt att analysera sitt hemlands agerande internationellt.
Han beskriver Rysslands handlande som ofta nyckfullt: ibland präglat av ett enormt självförtroende och ibland präglat av total osäkerhet och en känsla av isolering. Men när det gäller gasledningen genom Östersjön är han säker på att det ryska handlandet baseras på främst geopolitiska och inte ekonomiska överväganden.
– Från rysk sida är det ett rent politiskt projekt, det ekonomiska intresset är underordnat. Detta handlar om geopolitik, säger Arkadij Mosjes.

Efter vinterns problem med dåligt fungerande ryska gasleveranser genom Ukraina har det ryska intresset för att finna andra exportvägar för sin åtråvärda gas ökat väsentligt. Ledningen från ryska Viborg till tyska Greifswald har därför blivit ett mycket hetare alternativ.
– Ryssland är berett att kringgå Ukraina till vilket pris som helst. Därav Nord Stream, säger Arkadij Mosjes.
– Rysslands främsta intresse är att minska sitt beroende av transitstaterna, framför allt av Ukraina, som nära nog har ett monopol på transittrafiken av rysk gas.

Ytterligare ett skäl för att inte dra för stora säkerhetspolitiska växlar på Nord Stream-affären handlar om tillgången på rysk gas.
Trots Nord Stream menar Arkadij Mosjes att andelen rysk gas på den västeuropeiska energimarknaden inte ökar under överskådlig tid.
Samtidigt fortsätter av allt att döma västs efterfrågan på gas.
Därför kommer västra Europa att fortsätta att söka efter andra gasleverantörer än ryska.
– För att möta framtida energibekymmer borde EU ha en gemensam energipolitik och energimarknad. Om den ryska gasen som kommer till Greifswald omedelbart skulle säljas till högstbjudande på en marknad skulle de säkerhetsmässiga effekterna vara noll, säger Arkadij Mosjes.
Han betonar också att Nord Stream inte enbart är ett ryskt projekt, även tyska intressen finns med.