Skatten svår fråga för EU
Hufvudstadsbladet
Johanna Minkkinen

Utrikespolitiska institutets programdirektör Juha Jokela kommenterade i en intervju för Hufvudstadsbladet 9.10. EU:s transaktionsskatt.

 

I dag behandlas transaktions- skatten när euroländernas finansministrar möts. Det avgörande för skattens framtid är att få nio länder med.

I fredags blev det klart att Finland inte kommer att kunna presentera någon ståndpunkt på dagens Ecofinmöte, rådet för EU:s finansministrar.

Skatten på finansiella transaktioner har blivit en inflammerad inrikespolitisk fråga, där SDP driver på och Samlingspartiet säger nej.

Någon absolut deadline är dagens möte inte, utan frågan kommer antagligen att vara uppe på nästa Ecofinmöte i november igen.

För finansskattens framtid är det avgörande att få nio EU-länder med. I så fall kan man införa skatten genom det så kallade närmare samarbetet, en form av beslutsfattande man kan ta till när det inte går att nå en lösning där alla EU-länder är med.

Tredje gången
Det blir i så fall tredje gången det närmare samarbetet används. Förs-ta gången var i fråga om skilsmässolagstiftningen, andra gången i frågan om lagstiftning kring ett gemensamt EU-patent.
Lagstiftningen kring en eventuell transaktionsskatt skiljer sig ändå från de tidigare, säger Juha Jokela, programdirektör för EU-forskningsprogrammet vid Utrikespolitiska institutet.
– Transaktionsskatten är utmanande eftersom den är en politiskt och ekonomiskt svårare fråga än de tidigare. Det är så få medlemsländer som skulle vara med.
I fråga om skilsmässolagstiftningen är hälften av länderna med, bland annat alla de nordiska medlemländerna lämnade sig utanför. När det gäller det gemensamma EU-patentet är det bara några länder som ställer sig utanför.
Juhana Aunesluoma, chef vid nätverket för Europaforskning, ser det som mycket möjligt att det närmare samarbetet kommer att användas mer inom EU i framtiden.
– Man behöver inte göra ändringar i grundfördraget. Men i något skede kan det hända att väggen kommer emot. Så något instrument för ändlös integration är det inte.

Finland följer Sveriges exempel
Det så kallade närmare samarbetet kom till 1999, för att göra det möjligt att fatta gemensamma beslut i en union med allt fler medlemsländer.

Varken Jokela eller Aunesluoma tror att det direkt gör unionen mer splittrad, snarare tvärtom.

– Det kan göra unionen mer handlingskraftig när alla inte tvingas vara med. Det ökar den inre flexibiliteten, säger Aunesluoma.

När det gäller sammanhållningen pekar Juha Jokela på en annan utmaning: nämligen att euroländerna går sin egen väg, medan de övriga medlemsländerna står utanför.

– Det innebär politiska utmaningar. Hur kan de övriga länderna vara med och påverka beslutsfattandet?

Ett konkret exempel som för tillfället vållar oro i Sverige är bank-unionen.

– Om Sverige går med måste man lösa frågan hur Sverige får inflytande i Europeiska centralbanken, som skulle ha en övervakande funktion.

Att Sverige lämnar sig utanför transaktionsskatten har varit ett vägande argument för att också Finland ska lämna sig utanför.

– En global lösning vore bra och även en lösning på EU-nivå. Men det är helt omöjligt för oss att gå med i någonting som Sverige inte går med i, sade ordföranden för Samlingspartiets riksdagsgrupp Jan Vapaavuori i fredags.

OP Pohjola och Sampo Bank har sagt att de kan flytta sin verksamhet utomlands, till exempel till Sverige, för att kringgå skatten.

I senaste Suomen Kuvalehti sade koncernchef Reijo Karhinen ändå att det inte handlar om att OP Pohjola skulle vara på väg att lämna Finland, utan om att flytta enstaka kunder till exempel till Sverige.

Vadå transaktionsskatt?

• Transaktionsskatten eller finansmarknadsskatten gäller värdepappershandeln. Tanken är att handel med aktier beskattas med 0,1 procent och derivat med 0,01 procent.

• Tanken på att införa skatten i hela EU föll på att många länder, bland annat Storbritannien och Sverige, meddelade att de är emot skatten.

• Finlands regering har ännu inte kunnat fatta ett gemensamt beslut i frågan.