Utrikespolitiska institutets direktör Teija Tiilikainen analyserade i en intervju för Hufvudstadsbladet 30.6. EU-toppmötets beslut.
Euroledarna fortsätter på vägen från ländernas eget ansvar mot ett gemensamt. Och samtidigt mot gemensam kontroll.
Spanien och Italien fick vad de ville på toppmötet i Bryssel – hjälp utan att utsättas för EU:s och IMF:s hårda sparprogram. I framtiden kan räddningsfonden ESM stödja banker direkt i stället för bara stater. Det betyder att lånen inte syns i Spaniens statsskuld och sannolikheten sjunker att hela landet måste söka hjälp.
Italiens premiärminister Mario Monti krävde att ESM och EFSF skulle kunna köpa statsobligationer för att få ett krislands räntor att sjunka. I utbyte mot den hjälpen måste landet uppfylla de ekonomiska mål som EU-länderna tidigare kommit överens om, men slipper nya sparprogram och kontrollanter från EU, IMF och Europeiska centralbanken.
Finland har varit emot fler befogenheter för krisfonderna. Statsminister Jyrki Katainen (Saml) säger ändå att Finland inte behövde göra några stora eftergifter.
– Den permanenta krisfonden har kvar sin ställning som borgenär i första hand, så som det har varit hittills, sade han till FNB.
Den frågan har varit viktig för Finland. Eftersom det inte gäller den tillfälliga krisfonden som ska stödja Spanien i början kommer Finland att kräva säkerheter för den delen av lånet. Enligt Yle vill också Nederländerna ha säkerheter från Spanien.
Efterlyser strikta villkor
Vesa Kanniainen, professor i nationalekonomi på Helsingfors universitet, tycker det är rätt att räddningsfonden ska få stödja banker direkt.
– Men metoden är fel om pengarna ges i form av lån. ESM-fonden borde få aktier i bankerna.
Villkoren för hjälpen har inte specificerats. Kanniainen efterlyser strikta villkor, som att bankledningen byts ut och pengarna inte går till bonusar.
Han tycker inte att räddningsfonderna ska få köpa statsobligationer för att sänka ländernas räntor.
– Då minskar lusten att få ordning på den egna ekonomin, och det måste krisländerna göra.
Han välkomnar beslutet om en gemensam banktillsyn.
– Men den hjälper inte mot den akuta krisen.
Räntorna på krisländernas statsobligationer sjönk tack vare toppmötesbesluten, men Kanniainen tror det är tillfälligt.
Utrikespolitiska institutets chef Teija Tiilikainen ser mötets resultat som nya små steg mot mer gemensamt ansvar.
– Alla fördrag bygger på att varje stat ansvarar för sina egna skulder och inte betalar för andra. Men under den ekonomiska krisen har länderna gått steg för steg i den motsatta riktningen.
Först grundades stödfonderna och nu får de fler befogenheter. Men med det gemensamma ansvaret följer också gemensam kontroll i form av den gemensamma banktillsynen.
– Det är ett steg mot djupare integration. Det är lätt och befogat att börja där, för det behövs bättre kontroll.
Tillväxtpaketet ser hon som ett sätt att beakta franska presidenten François Hollandes krav.
– Men det innehåller inte mycket nytt.
Mötet diskuterade också rådspresidenten Herman Van Rompuys visioner för EMU och gav honom i uppdrag att utarbeta en mera konkret och tidsbunden vägkarta före årsskiftet. Tiilikainen väntar sig en intressant diskussion under hösten, speciellt om hur medlemsländernas folkvalda ska få mer att säga till om i EU-frågor.
Oppositionen emot
Oppositionen i Finland ratar resultaten från EU-toppmötet. Enligt den borde hela riksdagen sammankallas för att behandla mötesresultaten, enligt FNB.
Riksdagens stora utskott, som har hand om EU-frågor, sammanträder på måndag morgon och statsminister Jyrki Katainen (Saml) ska då redogöra för toppmötets beslut.
Riksdagsledamoten Mauri Pekkarinen (C) riktade i går hård kritik mot Katainens agerande på mötet.
– Det förefaller som om euroländerna, bland dem Finland, är beredda att genomföra en stor principiell ändring, det vill säga att rikta direkt stöd till banker i kris. Min personliga uppfattning är att statsminister Katainen inte hade riksdagens fullmakt för ett sådant avgörande, framhöll han i ett pressmeddelande.
Katainen höll inte med om Pekkarinens bedömning.
– Man måste ha överseende med personer i hemlandet som inte har särskilt bra möjlighet att följa vad som händer. Det är svårt att begripa att några fullmakter skulle ha överskridits. Det här gick alldeles enligt planerna, sade statsministern.
Den sannfinländska medlemmen i stora utskottet Pietari Jääskeläinen ansåg att Finland inte klarade av att försvara sina ståndpunkter på mötet.
– Man har gått helt i de sydeuropeiska ländernas ledband, ur krisfonden ges det pengar till vad som elakt kan kallas korrumperade länder, sade Jääskeläinen.
Enligt hans mening måste man snabbt utreda vilka fördelar och nackdelar ett utträde ur eurosamarbetet skulle ge Finland.