Starkare ekonomisk styrning på väg
Vasabladet, Österbottens Tidning
Henrik Stenbäck

Vår EU-debatt är olovligt smalspårig, anser Utrikespolitiska institutets direktör Teija Tiilikainen.


Teija Tiilikainen tror inte att Finlands specialarrangemang med Grekland skadar landets position i Bryssel. Hon anser det ändå vara hög tid att man i Finland breddar perspektivet och även börjar se det goda med Europasamarbete.


Denna vecka har innehållit två större EU-nyheter. Finland och Grekland har bilateralt förhandlat fram en modell för hur grekerna ger säkerheter för finländskt krisstöd. Samma dag, på tisdagen, framkastade Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy sitt förslag om hur den ekonomiska styrningen till följd av eurokrisen bör stärkas.


Utrikespolitiska institutets direktör Teija Tiilikainen ser inget dramatiskt i de två starka europeiska ledarnas förslag.


– Visst kan man se deras förslag som ytterligare ett steg i riktning mot en europeisk förbundsstat, men vi ska komma ihåg att detta är idéer som Merkel och Sarkozy kastat i luften. De måste ännu godkännas av de andra medlemsländerna.


Att ledarduon talar om ett särskilt styre av eurozonen med möten ett par gånger om året skiljer sig inte mycket från nuläget, då Europeiska rådet efter att Greklandskrisen bröt ut våren 2010 tvingats ganska tätt hålla toppmöten som nästan enbart handlar om de ekonomiska problemen.


– Man kan diskutera om Merkels och Sarkozys nya förslag verkligen skulle stärka det ekonomiska ledarskapet i Europa. I dagens läge är det EU-kommissionen som sköter medlemsländernas budgetkontroll. Uppenbart är i alla fall att man i Europa är i dag mer än för ett halvt år sedan mogen att dra slutsatsen att starkare ekonomisk styrning behövs.


Tiilikainen anser att den mest radikala punkten i det tysk-franska programmet är förslaget om att varje land bör skriva in ett skuldtak i sin grundlag, en gräns för statens skuldsättning.


Att ledarna sade nej till ”eurobonds” – gemensamma statsobligationer för euroländerna – ser Tiilikainen inte som definitivt.


– I Tyskland har man sagt att euroobligationer inte kan tas som instrument för att lösa skuldkrisen utan en förstärkning av den ekonomiska makten i Bryssel. Jag tror att man är beredd att ta ställning till obligationerna senare i höst då EU-kommissionen är färdig med sin beredning.


På Utrikespolitiska institutet finns klara förväntningar på att Europadebatten i Finland ska komma bort från sitt smala spår.


– Det var olyckligt att man i vår valdebatt i april nästan uteslutande fokusera på de här stabilitetsmekanismerna. Det blev litet konstigt, som om inget annat skulle hända i Europa. Hela vår medlemskapsproblematik kretsade kring skuldarrangemangen och Finlands betalningsandel. Vår debatt kretsar fortfarande kring Finlands roll, trots att det här är en europeisk kris.


– Jag hoppas att man kunde återgå till det som vi brukade göra tidigare att fundera på situationen på det europeiska planet. Här erbjuder presidentvalsdebatten nya möjligheter. Det finns många andra viktiga framtidsfrågor på EU:s agenda.


Trots att Finland redan från andra euroländer fått kritik för sitt garantiarrangemang med Grekland tror Tiilikainen inte att saken på något beständigt sätt försämrar Finlands position i Europasamarbetet.


– Också tidigare har man inom EU beaktat olika medlemsländers inrikespolitiska situation. Exempelvis har man byggt upp specialarrangemang för Irland till följd av folkomröstningarna där. Precis som Finland är Irland känt för att i övrigt vara en lojal medlem i unionen.


– Det som jag inte känner till är om Finland redan på toppmötet i juli fick de övriga euroländernas godkännande för ett bilateralt avtal med Grekland. Om det godkändes då ska det inte behöva bli ett problem nu.


Henrik Stenbäck


henrik.stenback@vasabladet.fi


Merkel och Sarkozys förslag:


– Ett gemensamt styre av eurozonen för att hantera skuldkrisen inrättas.


– Styret har ett mandat på två och ett halvt år och leds till en början av EU-presidenten Herman Van Rompuy.


– Fram till nästa sommar borde euroländerna harmonisera sina budgetlagar.


– Ett skuldtak skrivs in i medlemsländernas grundlagar.

– Vidare föreslås en skatt på finansiella transaktioner.