USA puttar sina problem framåt
Hufvudstadsbladet
Jens Finnäs

Börserna tog ett skutt av lättnad när demokraterna och republikanerna enades om att höja skuldtaket, men experter sågar överenskommelsen.
– USA undvek en katastrof på sämsta möjliga sätt, säger Mika Aaltola vid Utrikespolitiska institutet.


Det satt långt inne, men på söndag kväll – bara två dagar innan pengarna skulle ta slut – kom ledarna för det demokratiska och republikanska partiet överens om att höja budgettaket och därmed tillfälligt rädda statsekonomin.
Senaten och representanthuset behandlade sent i går kväll förslaget, men hade vid pressläggning inte hunnit fatta något beslut. Bedömningen var ändå att förslaget skulle godkännas, även om ingen är nöjd med det och en del av republikanerna hotade med att försinka behandlingen.
– Är det här det avtal jag ville ha? Nej, sade president Barack Obama vid en presskonferens. Överenskommelsen består av två delar. För det första höjs skuldtaket med 900 miljarder dollar. Den amerikanska staten får alltså lov att låna mera pengar, vilket ger en viss arbetsro. Nu kommer det att finnas pengar på kontot till slutet av 2012.
För det andra skärs statsbudgeten ner över en period på tio år. I ett första steg ska 917 miljarder dollar bort, i ett andra 1 500 miljarder dollar. I årets budget beräknas de totala utgifterna uppgå till 3 800 miljarder dollar.
Frågan om varifrån pengarna ska tas är ännu öppen. Är det militärbudgeten som blir lidande? Eller den sociala sidan? En kommitté av både republikaner och demokrater har tillsatts för att komma överens om den här saken. Om man inte lyckas komma överens innan årsskiftet aktiveras ett automatiskt sparprogram.
Däremot blir det inte några höjda skatter, vilket var en stor symbolisk seger för republikanerna.


Envisa aktivister
Så vad innebär då överenskommelsen i praktiken? Räddades världsekonomin? Repareras kreditvärderingsinstitutens förtroende för USA? Och kommer den amerikanska statsbudgeten att balanseras?
Varken Mika Aaltola vid Utrikespolitiska institutet eller Timo Tyrväinen på Aktia låter sig imponeras av den lösning som man nu kommit överens om.
– Man undvek visserligen en krasch på kort sikt, men sättet som man kom överens på var problematisk, säger Mika Aaltola.
Han menar att krisen blottat en beslutssvaghet i det amerikanska politiska systemet och att det inte är säkert att kreditvärderingsinstituten, som hotat sänka landets kreditbetyg, kommer att vara nöjda. Klyftan mellan de två partierna är fortfarande avgrundsdjup.
– Inom Tea party-rörelsen är man mera intresserade av att försöka förnedra Barack Obama än att rädda landets ekonomi, säger Timo Tyrväinen.
Han jämför Tea party-aktivisterna på den republikanska högerkanten med Sannfinländarna och deras kompromisslösa strategi i regeringsförhandlingarna. Sannfinländarna vägrade godkänna stödpaket till EU-länder i kris. Teaparty-aktivisterna vägrar godkänna höjda skatter.
– Frågan är om republikanerna kommer att klara av att hålla ihop partiet. Det bästa som kan hända Obama är att partiet splittras ytterligare.


Ingen trygghet
Trots att parterna nu enats om att göra närmast astronomiska nedskärningar ser Timo Tyrväinen inte någon amerikansk budgetbalans på flera år framöver. Och framför allt ser han inte någon trygghet i ekonomin heller.
– Hösten kommer att vara som ett minfält när partierna ska komma överens om var man ska spara.
I den osäkerheten finns alltid en risk för en negativ ekonomisk spiral: tvivel på finansinstitut betyder högre räntor, högre räntor betyder minskade investeringar och minskade investeringar hämmar företagens tillväxt.
Nedskärningarna i statsbudgeten riskerar dessutom att slå hårt mot den för världsekonomin så viktiga amerikanska medelklassen, förklarar Mika Aaltola.
– De amerikanska konsumenterna är världsekonomins motor. När de drabbas av nedskärningar kommer vi inte att kunna räkna med att de drar upp ekonomin i någon ny högkonjunktur.