Utrikespolitiska institutets direktör Teija Tiilikainen tog en intervju för Hufvudstadsbladet (8.5.) ställning både till Frankrikes nya president Hollandes vallöften och till det grekiska valresultatet.
I Finland utgår politikerna från att den nya franska presidenten trots retoriken i valrörelsen håller tassarna borta från EU:s finanspakt och att följderna av maktskiftet också annars blir odramatiska. Det grekiska valresultatet inger däremot oro.
I Finland är reaktionerna på de två valresultaten försiktiga. Statsminister Jyrki Katainen (Saml) utgår enligt FNB i likhet med Tysklands förbundskansler Angela Merkel från att Frankrikes nya president François Hollande trots valrörelsens krav på satsningar på tillväxt inte river upp överenskommelsen om striktare budgetdisciplin i EU-länderna.
Stora utskottets ordförande Miapetra Kumpula-Natri (SDP) gläds över att vänsterns kandidat segrade i det franska presidentvalet, men tror inte att regimskiftet får särskilt dramatiska följder vare sig för EU eller för de fransk-tyska relationerna.
– Hollande är inte ensam om att kräva att man inte bara ska spara och skära ner utan satsa på tillväxt och sysselsättning.
Kumpula-Natri betonar att nya åtgärder för att främja tillväxten inte betyder att man behöver omförhandla pakten.
– Möjligheten finns ju redan, det handlar bara om vad man väljer att betona.
Valresultatet i Grekland gör däremot Kumpula-Natri bekymrad.
– I en demokrati har man förstås rätten att rösta för att politiken ska ändras, men jag betonar att varje cent som går till Grekland är försedd med villkor som vi inte är beredda att tumma på.
Kumpula-Natri hoppas grekerna tar lärdom av Finland när en ny regering ska bildas.
– Finland kunde exportera kunskap i hur man förhandlar fram en handlingsduglig regering med många partier.
”Oacceptabelt riva upp avtal”
Stora utskottets vice ordförande Antti Kaikkonen (C) misstänker att det nya grekiska parlamentet inte accepterar villkoren för stödåtgärderna utan vill riva upp alltsammans.
– Blir följden i praktiken då ett tredje stödpaket till Grekland? Det är åtminstone inte jag med på.
Inte heller Kaikkonen tror att det franska valresultatet leder till förändringar i EU:s finanspakt.
– Det skulle ju leda till en ny förhandlingsrunda med alla inblandade med. Det vore oacceptabelt att vi varje gång ett valresultat så kräver river upp överenskommelser och börjar om från början.
Kaikkonen förstår ändå Hollandes krav på större satsningar på tillväxt.
– Vi ska ju inte spara oss till döds. Balansgången är dessvärre svår om tillväxten ska ske med lånta pengar.
Tiden får enligt Kaikkonen visa hur de fransk-tyska relationerna utvecklas.
– Klart är däremot att Tysklands trogna vänner är få. Finlands EU-politik har kanske för mycket gått ut på att stödja Tyskland, men å andra sidan är Finland ett så litet land att vi inte ensamma åstadkommer så värst mycket, resonerar Kaikkonen.
”Grekerna måste följa villkor”
Kristdemokraternas Europaparlamentariker Sari Essayah ser de två valresultaten ur en annan synvinkel än de finländska riksdagsledamöterna.
– Knappt har bläcket torkat på finanspakten och man funderar redan på hur man kunde göra för att inte behöva följa den. Är avsikten alls att förverkliga den disciplin man kommit överens om, eller får vi en omprövning av politiken, undrar Essayah.
Situationen i Grekland oroar ändå mest.
– Om grekerna inte håller sig till vad som överenskommits ser jag inte hur vi ska kunna fortsätta stödja landet ekonomiskt.
Utrikespolitiska institutets direktör Teija Tiilikainen påpekar att Hollandes krav på att inte bara gå in för budgetdisciplin utan också satsa på åtgärder för att främja tillväxt och sysselsättningen faktiskt finns skrivna i flera tidigare EU-dokument.
– Det han krävde i valrörelsen finns redan. Att få in tillväxten också i det senaste fördraget med allt vad det betyder av nya förhandlingar är inte värt besväret.
De fransk-tyska relationerna kommer enligt Tiilikainen knappast att svalna.
– Hos oss har vi fäst rätt lite uppmärksamhet vid att Hollande faktiskt är mer federalist än Sarkozy och att Tyskland traditionellt varit mer federalistiskt inriktat än Frankrike. Om Hollande vill bygga upp ett gemensamt Europa kan han inte ta konflikt med Tyskland.
Också för Tiilikainen är Grekland det stora orosmolnet.
– Viktigt är att villkoren för varje cent som ges står fast. Risken att kranen stängs är en viktig signal till potentiella stödmottagare.
© Hufvudstadsbladet