Grundpelarna i den liberala världsordningen utmanas av starka krafter både inom och utom
EU:s gränser. Detta utgör en av unionens hittills mest komplexa utmaningar. Komplexiteten
grundar sig inte minst i att EU som organisation på samma gång är ett resultat av denna
världsordning och en garant för densamma.
I Europaperspektiv 2018 – den 21:e årgången av årsboken – diskuterar ledande svenska
forskare och experter hur EU påverkar och påverkas av de pågående maktförskjutningarna
inom världspolitiken och utmaningarna mot den liberala världsordningen.
Författarna presenterar forskning på en rad nyckelområden med avseende på EU:s roll i en
världsordning under omvandling, såsom internationell handel, klimat, hållbar utveckling,
migration, säkerhet, populism, mänskliga rättigheter och rättsstaten.
SAMMANFATTNING
Ambassadör Ahnlid öppnade seminariet med att presentera publikationen EU i en världsordning under omvandling, den 21:sta upplagan av Europaperspektiv.
Hanna Ojanen som ledde talet vid seminariet sade hur trevligt det var att kunna ta del av den nyaste svenska EU-forskning.
Lars Oxelheim som är en av redaktörerna i publikationen konstaterade att han önskar att publikationen kunde bli ett nordiskt projekt. Nätverket för Europaforskning som är bakom publikationen grundades i tiderna för att sprida information om EU och dess forskning efter att Sverige blev medlem i unionen. Det var så också som idén uppkom till boken, dess framgång igen har berott på att redaktörerna representerar olika vetenskapsgrenar.
Den första talaren Karolina Zurek som är forskare vid Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet samt författaren för kapitlet ”Från handel och hållbarhet till handel för hållbarhet i EU:s frihandelsavtal” i publikationen talade utgående från sitt kapitel om handel och hållbarhet. Hon konstaterade att den hållbara utvecklingen täcker också allt mer handelspolitik. Handeln är allt mer koncentrerad på liberala och bilaterala handelsavtal, vilket lett till att det inte går särskilt bra för WTO längre. Hållbarhetskalkyler görs inför handelsavtal för att uppfylla de tre hållbarhetsperspektiven som är den ekonomiska, sociala och miljömässiga. Det finns olika sätt att hantera hållbarhetsfrågan, man använder sig t ex på ILO:s regler och andra regler, på så sätt byggs handelsavtalen upp. T ex i EU-Kanada avtalet kommer Parisfördraget att bli en nyckelfråga. Kommissionen vill hitta nya effektiva vägar för att tillämpa hållbarhetsperspektiven med att använda sig mer och mer av det civila samhället. Pengarna räcker inte till för att implementera hållbarhetsutvecklingen.
Den andra talaren, Teija Tiilikainen, direktör för Utrikespolitiska institutet i Finland var den enda av talarna som inte varit med och deltagit i bokprojektet. Hon talade i synnerhet om EU:s inre värdegemenskap som vanligtvis har betraktats som unionens viktiga maktkälla. Att denna värdegemenskap nu ifrågasätts inifrån, av medlemsländer som Polen och Ungern, rubbar också unionens internationella maktpotential. Tiilikainen påpekade dock att boken ger en något för dyster bild av de mekanismer som skyddar unionens grundvärden. Det faktum att bruket av sanktioneringsmekanismen (artikel 7) kräver enhällighet för att kunna ibruktas borde inte lämna i skuggan unionens dagliga rättssystem. Detta övernationella system binder dagligen medlemsstaterna till unionens gemensamma värdegrund.
I EU:s utrikesförhållanden försvåras befrämjande av unionens grundvärden av dess oenhetliga identitet. Unionen är en blandform av en stat- med tydliga egna intressen – och en ’normativ’ aktör som snarare befrämjar bredare internationella målsättningar.
Douglas Brommesson som är universitetslektor vid Lunds universitet talade utifrån sitt kapitel i boken dvs. om politikens medialisering. Han lyfte fram som exempel både president Trumps utspel på twitter samt fake news. Kapitlet i boken handlar om medialisering av EU:s utrikespolitik, och för att kunna svara på dessa frågor jämfördes EU:s säkerhetsstrategi från 2003 och den globala strategin från 2016. Brommesson konstaterade att EU söker legitimitet och utrikespolitiken formas som bäst. Han anmärkte också att 2003 ansågs världen säkrare än någonsin och det fanns få exempel på medialisering. 2016 hade saker ändrats totalt med osäkra framtidssyner, medialiserade uttryck samt behovet av en medveten kommunikationsstrategi. Brommesson avslutade med att konstatera att medialisering bör användas på rätt sätt och därmed vinna legitimitet.
Clas-Göran Alvstam som är emeritusprofessor vid Göteborgs universitet talade till sist utgående från sitt kapitel om handelspolitik som han skrivit med Lena Lindberg. Han konstaterade att handelsväxten varit långsam sedan 2007 och att EU skulle ha möjlighet till en ledande roll inom handelspolitiken på grund av WTO:s svaghet. Han lyfte fram tre punkter om handelspolitikens roll, att stärka de bilaterala avtalen, den inre marknaden samt fortsatt liberalisering av utrikeshandeln . Tillväxten inom EU har varit dubbelt så stor som den globala GDP:s tillväxt. Handeln inom inre marknaden ännu 65 % av den yttre handeln. Han lyfte även fram besvikelsen över TPP och TTIP avtalen och frågade sig om det finns gränser för fragmentisering.
