Sammanfattning

Den här rapporten visar hur fortgående förändringar i det multilaterala samarbetet och de ökade globala utmaningarna gör multilateralismen sårbar för strategisk tävlan. Detta gäller alla aspekter av multilateralismen: hur den utövas, dess grundläggande normer och syften. Rapporten påvisar att även om formella multilaterala institutioner i princip inte är bortglömda, så prioriteras ofta alternativa forum i praktiken. Olika makter använder sig av FN-systemet likväl som alternativa institutioner, bredare och snävare informella institutioner såsom G-grupperna, och tillfälliga grupperingar. Regional multilateralism vinner terräng som en lockande samarbetsform.

Dessa observationer har gjorts genom att studera hur nyckelmakter – den Europeiska unionen, Förenta staterna, Kina och Ryssland – engagerar sig i multilateralt samarbete. Även multilateralismens roll i hanterandet av covid-19 pandemin har granskats.

EU är Finlands viktigaste referensgrupp och dess huvudsakliga påverkningskanal. Det är i Finlands intresse att göra EU starkare och till en mer sammanhållen aktör i det multilaterala samarbetet. Ökad politisk uppmärksamhet och expertis gentemot flexibla och informella former av multilateralt samarbete, samt mot nyckelaktörer i det globala södern, skulle öka små staters strävan att förbli relevanta deltagare i det multilaterala samarbetet i en tid präglad av strategisk tävlan.

Den här publikation är en del i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan. (tietokayttoon.fi) De som producerar informationen ansvarar för innehållet i publikationen. Textinnehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Publikationens permanenta adress är: https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-383-400-2.

Programdirektör
tf. Biträdande direktör, programdirektör, chefredaktör (Ulkopolitiikka-tidskrift)
Alana Saul
Specialist
Ledande forskare
Äldre forskare
Associerad forskare
Äldre forskare
Äldre forskare
Johanna Ketola
Forskare