Utrikespolitiska institutets programdirektör Mika Aaltola kommenterade i en intervju för Hufvudstadsbladet 19.10. Finlands raserade målsättning att bli medlem i FN:s säkerhetsråd. Han antog att besvikelsen måste vara stor för utrikesministeriet som nog väntat sig att Finland får en plats.
Det gick inte som väntat. Finland förlorade platsen i FN:s säkerhetsråd till Luxemburg. Professor Heikki Patomäki tror att förklaringen ligger i Luxemburgs aktiva FN-roll. 131 – 62
Valet av icke-permanenta medlemmar till FN:s säkerhetsråd slutade i stor besvikelse för Finlands del.
Australien vann galant den första av två platser i gruppen för Västeuropeiska och övriga stater. Australierna tog hem 140 röster i den första omröstningen i FN:s generalförsamling i New York i går kväll. Det behövdes 129 röster för att få en plats.
Sedan kom resultatet som Finlands delegation inte hade väntat sig. Luxemburg fick en röst för litet, 128 röster, för att gå segrande ur tvekampen redan i första omgången. Finland fick 108 röster.
Finlands delegater, bland andra utrikesminister Erkki Tuomioja, såg till en början lugna ut när resultatet räknades upp. Först visade ingen av dem tecken på överraskning, men det byttes snabbt ut mot klentrogna miner.
En ny omröstning mellan Finland och Luxemburg gjordes i snabb takt. Luxemburg vann med 131 röster mot 62. Det är första gången Luxemburg tar plats i FN:s säkerhetsråd.
Besvikna riksdagsledamöter
I Lilla parlamentet i Helsingfors hade ett trettiotal riksdagsledamöter och tjänstemän samlats för att följa med rösträkningen. Stämningen var klart förväntansfull. På en stor skärm i Stora utskottets rum visades omröstningen i direktsändning och när Tuomioja syntes i bild vid Finlands plats i FN-salen gick ett ivrigt ”Heja Eki” igenom rummet.
Omröstningen drog ut på tiden och förväntan och glädje byttes så småningom ut till spänning, över partigränserna. Centerns Seppo Kääriäinen, Samlingspartiets Ilkka Kanerva och SDP:s Eero Heinäluoma satt bredvid varandra när den första omröstningens resultat kom, alla med lika bekymrad uppsyn.
– 129 röster behöver vi, påminner Heinäluoma precis innan resultatet.
Den första gemensamma djupa sucken hörs vid Luxemburgs 128 och en ännu djupare vid Finlands 108.
– Det kan gå hur som helst, konstaterar Kanerva.
Men knappt en timme senare är resultatet klart, Finland har förlorat och det finns ingenting att fira.
Efter omröstningen sade president Sauli Niinistö till FNB att Finland trots allt hade nytta av att försöka bli medlem i FN:s säkerhetsråd. Ansträngningarna förde med sig erfarenhet och nya kontakter.
Enligt Niinistö fanns inga avgörande skillnader mellan Luxemburg och Finland, förutom att Luxemburg är bra på att agera skiljeman.
I New York sade Tuomioja att två bra länder blev valda. Tuomioja ansåg att Finlands kampanj var bra och menade att motgången inte förändrar Finlands utrikespolitik.
Förvånade experter
Utrikespolitiska institutets programdirektör Mika Aaltola blir uppriktigt förvånad över resultatet när Hbl ringer upp honom för en kommentar. Han säger att det måste vara en stor besvikelse för UM som nog väntat sig att Finland får en plats.
– Nu går tio års arbete i stöpet och man får fundera på om det var värt det. Visserligen har Finland fått lite synlighet också under kampanjen.
Klart är att insatserna varit stora och att besvikelsen nu är därefter.
– Vi har i Finland för vana att genast börja söka skyldiga, men det blir svårt när arbetet pågått i tio år med flera olika utrikesministrar och presidenter, säger Aaltola.
Att Australien blev medlem förvånar honom inte, men Luxemburgs plats har han svårare att förstå.
– Kanske Luxemburg har fördel av att länderna röstar med språkgrupperna?
Heikki Patomäki, professor i internationell politik vid Helsingfors universitet, tror att förklaringen finns i Luxemburgs aktiva FN-roll.
– Det har inte varit några avgörande skillnader i ländernas kampanjer. Man måste se på det mot en större bakgrund. Luxemburg är ett land som verkligen satsat på FN-arbetet och som dessutom är en rätt stor finansiär trots sin lilla storlek.
Patomäki påpekar bland annat att Luxemburg hållit fast vid biståndsmålet på 0,7 procent av bnp medan Finland tvärtom sänkt sitt bistånd.
Patomäki tonar ner dramatiken i förlusten och menar att den främst blir betydande för Finland.
– Pinsamt är det förstås och en prestigeförlust i diplomatkretsarna, men det är bara medierna i länderna det gällde som kommer att skriva om det, inte hela världen.
Aaltola påpekar att Finland inte är ensamt om förlusten. Norden har inte haft en plats i säkerhetsrådet på länge, både Sverige och Island har förlorat omröstningar.
Vad kommer det att leda till i Finland, kan beslutet innebära en ministerrotation?
– Det är en otroligt stor besvikelse så någonting måste hända. Men det är svårt att förutspå vad, säger Aaltola.
De övriga tre länderna som valdes in som icke-permanenta medlemmar är Sydkorea, Rwanda och Argentina.