Sedan slutet av 2019 har världen försökt besvara de utmaningar Covid-19 medfört. Pandemin utmanar inte bara nationalstater och hälsomyndigheter nationellt och internationellt, men också hela det globala politiska och ekonomiska systemet.

Forskarna vid Utrikespolitiska institutet erbjuder expertis gällande coronaviruset och dess inverkan på internationella relationer. Nedan finner du kontaktuppgifter på institutets experter:

Programdirektör Mikael Wigell (Coronavirusets inverkan på internationella relationer, stormaktspolitik, global ekonomisk styrning)
+358 40 583 1371
mikael.wigell@fiia.fi
Twitter: @MWigell
Språk: finska, svenska, engelska, spanska

 

Äldre forskare Charly Salonius-Pasternak (Övergripande säkerhet, Förenta Staternas inrikespolitik och inverkan på utrikespolitik)
+358 40 754 0151 (också Whatsapp)
charly.salonius-pasternak@fiia.fi
Twitter: @charlyjsp
Språk: finska, svenska, engelska

 

Äldre forskare Saila Heinikoski (EU:s gränsförvaltning; inre och yttre gränser)
+358 9 432 7757
saila.heinikoski@fiia.fi
Språk: finska, svenska, engelska

 

 

Äldre gästforskare Emma Hakala (Coronavirus och klimatpolitik samt klimatsäkerhet)
+358 9 432 7745
emma.hakala@fiia.fi
Twitter: @ezhakala
Språk: finska, svenska, engelska

 

Yngre forskare Mariette Hägglund (Coronaviruset och Irans politik)
+338 50 567 4832
mariette.hagglund@fiia.fi
Twitter:@MarietteHagglun
Språk: finska, svenska, engelska

 

Publikationer

Tyyne Karjalainens FIIA Comment: Tackling Covid-19 calls for trust: Building confidence is part of containing a pandemic

Jyrki Kallios FIIA Comment: China after the pandemic: Insecurity spills over to contradictory foreign policy actions

Marco Siddis FIIA Comment:  Italy and the Covid-19 emergency: Tackling an unprecedented crisis, with limited EU solidarity

Mariette Hägglunds FIIA Comment: The politicization of Covid-19 in Iran: Domestic and international power play hampers the response 

Charly Salonius-Pasternaks FIIA Comment:
Finland’s response to the Covid-19 epidemic: Long-term preparation and specific plans

Mika Aaltolas FIIA Working Paper:
Covid-19 – a trigger for global transformation? Political distancing, global decoupling and growing distrust in health governance

Utrikespolitiska institutet har tidigare forskat i bland annat resiliens och geopolitik om globala flöden:

FIIA-rapport (2019): Kokonaisresilienssi ja turvallisuus: tasot, prosessit ja arviointi
Övergripande resiliens är en process som kombinerar motståndskraft, bevarande av handlingsförmågan och lärande anpassning. Resiliens är inte ett svar på något visst hot, utan i stället är det främst fråga om en allmän förmåga att anpassa sig till störnings- och krissituationer oavsett hurdana de är. Övergripande resiliens syftar särskilt på det politiska systemets, gemenskapers och individers förmåga att fortsätta sin verksamhet i störnings- och krissituationer och förnya sig med stöd av demokratiska kanaler. Åtgärder på befolkningsnivå är av central betydelse när det gäller att förbättra den övergripande resiliensen. Till dessa hör till exempel att stärka samhällets skyddsnät särskilt när det gäller barnfamiljer och unga, att tillhandahålla högklassig utbildning, högklassiga och tillgängliga social- och hälsovårdstjänster och krisarbete, att stärka de demokratiska möjligheterna att delta och att minska ojämlikheten i samhället.

FIIA-rapport 61 (2019): Suomen huoltovarmuus ja Baltian alue: Tiivistyvät yhteydet muuttuvassa turvallisuusympäristössä
De baltiska länderna är ett väsentligt marknads-, transit-, och produktionsområde för Finland. Frakten har ökat snabbt mellan länderna de senaste tio åren. Energi- och kommunikationssektorn har också bildat nätverk. Å andra sidan har de senaste årens politiska situation också skapat osäkerhet på området. Transitområdet via Baltikum är viktigt för Finland men inte kritisk gällande försörjningsberedskapen. De tätnande förbindelserna förbättrar försörjningsberedskapen men skapar också omvänt beroende.

FIIA-rapport 49 (2016): Huoltovarmuus muutoksessa: Kansallisen varautumisen haasteet kansainvälisessä toimintaympäristössä
Finsk försörjningsberedskap har en lång historia, och med tiden har tyngdpunkterna ändrats. Säkerheten och välfärden i Finland är mer beroende av den löpande verksamheten som sträcker sig över samhällets centrala funktioner, över gränser och utanför nationell behörighet än förr. Inom försörjningsberedskapen har man börjat betona, i stället för att förbereda sig för militära kriser, fortsatt verksamhet för företag och försäkrandet av kritisk infrastruktur. I rapporten svarar man på frågor hur finsk försörjningsberedskap kan garanteras, hur den har anpassat sig i en förändrad verksamhetsmiljö och hur man samarbetar internationellt inom försörjningsberedskapen.

FIIA Rapport 40 (2014): Towards the Geopolitics of Flows: Implications for Finland
De globala flödena definierar geopolitik allt starkare. Säkerheten för varu-, resurs-, finans-, människo-, och informationsflöden beror på hur man agerar på de områden som används gemensamt. I rapporten analyseras geopolitik i ljuset av de globala flödena och gemensamma områdena samt inverkan på Finland. När Finlands beroende av de globala flödena ökar blir det allt svårare att förbereda sig för nationella kriser. Det här ifrågasätter även den nationella självförsörjningen. Förändringarna kräver också nytänkande inom den nationella försörjningsberedskapen.

Mika Aaltola har också publicerat om pandemipolitik:
Aaltola, Mika (2015). Pandemics as staging grounds for resilient world order: SARS, avian flu, and the evolving forms of secure political solidarity. I Thierry Balzacq (red.): Contesting security: strategies and logics. London: Routledge. 205-218.
Aaltola, Mika (2012). Avian flu and embodied global imagery: A study of pandemic geopolitics in the media. Globalizations, 9 (5):667-680.
Aaltola, Mika (2012). Understanding the politics of pandemic scares: An introduction to global politosomatics. London: Routledge.
Aaltola, Mika (2012). Contagious Insecurity: War, SARS and Global Air Mobility. Contemporary Politics. 18, 1: 53-70.