Turkiet söker nya vänner

I Europa har Turkiets varande eller icke varande som medlemsstat länge väckt huvudbry. Turkarna själva är redan på jakt efter en ny identitet utanför ett medlemskap och skyr inte konfrontationer.
Det var inga hjärtliga kramar på agendan i onsdags när Turkiets utrikesminister Ahmet Davutoglu träffade den israeliska handels- och industriministern Benjamn Ben-Eliezer i Bryssel. Turkiet krävde i stället en ursäkt för de nio turkiska aktivisterna som dödades ombord Mavi Marmara i maj, en öppen FN-ledd utredning i flottiljattacken och ett omedelbart avslut på blockaden av Gaza..

– Det faktum att mötet var inofficiellt och hölls på en hemlig plats på neutral mark berättar en hel del om hur allvarlig situationen är, säger Mika Aaltola som är akademisk forskare i stormaktspolitik på Utrikespolitiska institutet i Helsingfors. Silkeshandskarna har åkt av

Turkiet har länge varit Israels viktigaste bundsförvant och var det första muslimska landet att godkänna Israel som en suverän stat år 1949. Länderna inledde både ekonomiska och militära förbindelser under 1990-talet, men vänskapen svalnade 2008 då Israel gick in i Gaza.

– För Turkiet är belägringen av Gazaremsan likvärdig med hur det skulle vara för Finland om Ryssland ockuperade Estland. I värsta fall kommer Turkiet att börja se Israel som ett reellt säkerhetshot, säger Aaltola.

Den turkiska statsministern Recep Tayyip Erdogan har inte sparat på krutet i sina uttalanden om Israel. Bland annat har han anklagat Israel för en ”blodig massaker” gällande flottiljattacken och plockade på samma gång poäng och sympatier i arabvärlden. Turkiet ser Hamas som den officiella rösten för den palestinska frihetsrörelsen. För bara tre år sedan var läget ett annat – då höll president Shimon Peres ett tal inför den turkiska nationalförsamlingen..

Övermod eller självförtroende

Situationen är obekväm för Israel och USA. Turkiet är en livsviktig del av den amerikanska närvaron i Mellanöstern, landet har en viktig militärbas i Turkiet. Till skillnad från många andra länder har Turkiet distanserat sig från Washington under den nya administrationen..

– Man kan tydligt se att Turkiet inte är rädda för en konfrontation med USA, och de söker sig själva en ny roll i förhållandet till Israel. USA å sin sida väljer att stödja Israel i fall de måste välja mellan länderna och det är Ankara medvetet om, säger Mika Aaltola.

För Israel är läget beklagligt i och med att Turkiet nu kan lägga allt större press på landet via USA. Nyligen träffade president Barack Obama Erdogan under G20-mötet i Toronto och samtalet beskrevs som ”ärligt och omfattande” vilket kan tolkas som obekvämt. Det hemliga mötet i Bryssel kan ses som ett resultat av USA:s behov av att lappa relationerna..

Turkiet är en icke-permanent medlem av FN:s säkerhetsråd och röstade emot sanktionerna mot Iran. Under det regerande partiet AKP har landet sökt nya kontakter förutom till Iran också till bland annat Venezuela och Ryssland. .

– Turkiet vill visa att landet är att räkna med. I och med att landet inte kan vara en europeisk nation kommer att de söka sig nya allianser, säger Aaltola..

Ett dubbelsidigt fönster

Enligt Aaltola är EU delvis ansvariga till Turkiets nya riktning. Landet jobbade hårt för att bli EU-medlem men möttes av ett hårdnackat motstånd. Erdogans parti AKP har sadlat om och lagt EU på hyllan. De turkiska affärsmännen är framgångsrika oberoende om Turkiet är i EU.

– Turkiet ser sig självt som en modern muslimsk stat, de är stolta och vill agera som ett modelland för hur man kan kombinera traditioner med en modern ekonomi.

Turkiets roll som en ekonomisk makt i regionen ökar – landet har en förväntad BNP-tillväxt på drygt fem procent under 2010. Ökat välstånd ökar självförtroendet. En allt starkare nationalism väcker både anstöt och stöd inom landet. Situationen i Israel har fungerat som katalysator för den gryende nationalismen..

– Det regionala spelet ändras och det kommer hela tiden nya spelare som vill få sin röst hörd. I hela området får extremisterna fler anhängare och det naggar väljarstödet i kanterna hos de traditionella partierna. Ekonomin styr

Konflikterna i regionen och inom Turkiet kan i värsta fall leda till allt djupare splittring. I fall Erdogans fränare attityd ger landet en status som stormakt återstår att se. Vad som än sägs i dag på mötet mellan Obama och den israeliska statsministern Benjamin Netanyahu så kommer de ekonomiska intressena i regionen fortsättningsvis att styra de underliggande diskussionerna..

– En era håller på att ta slut, frågan är vilken Turkiets roll blir. De drömmer om att bli en stor ekonomisk makt att räkna med, och de är på god väg, säger Aaltola.